Riksantikvarieämbetet

I höstas hölls ett internationellt symposium i Kungälv, anordnat av riksantikvarieämbetet som en slutpunkt för projektet Medeltidsstaden.

Hur avgör Regeringsrätten, vår högsta förvaltningsdomstol, i oli­ka tvistefrågor om vad som är till­låtet eller inte tillåtet på en bygg­nad? - Domarna ger ett intryck av att domstolen är benägen att ta stor hänsyn till bevarandevärden som kommit till uttryck i förväg, t ex i en riksintressebeskrivning, i en kommunal inventering eller översiktsplan, skriver Thomas Adlercreutz i sin granskning av några Regeringsrättsdomar. 

Trots mot domstolsbeslut i en rad kyrkoärenden har föranlett Riksantikvarieämbetet att göra regeringen uppmärksam på uppenbara brister i lagstiftningen. Starkare regler behövs för att markera att även församlingarnas verksamhet står under lagarna.

Beslutet om omorganisationen av statens fastighetsförvaltning innebär bl a att FortF upphör sista juni 1994 och ersätts av Fortifikationsverket (FortV), som fortsättningsvis skall äga och förvalta försvarsfastigheterna. F n pågår arbete med att upprätta förslag till en ”nationalarvslista” över de byggnader som skall hållas i statlig ägo, varav de som inte används av försvaret förs över till Statens fastighetsverk.

Det vore hög tid för en ny studie av den nordiska trästaden, inte minst för att utvärdera vilken be­tydelse det tidigare trästadspro­jekt haft för utvecklingen i stä­derna under de gångna 20 åren. Idag behövs dessutom bättre de­finitioner och avgränsningar av begreppet trästad. Att vidga per­spektivet genom att spegla den nordiska regionen mot andra de­lar av världen kunde ge intres­santa tankeställare när exempel­vis Världsarvslistan förs på tal. 

Det finns en medvetenhet om vikten av den historiska dimensionen i Docklands förnyelse. Men utbyggnaden har uppkommit i otakt och mycket sker på exploatörernas villkor, skriver Nils Ahlberg som besökte Docklands redan för åtta år sedan och jämför här sina intryck.

Bombningarna av London under andra världskriget blev förödande för dess hamnom­råden och strukturrationalise­ringen inom sjöfarten tjugo år senare satte definitivt stopp för verksamheten vid dockorna. Men detta hör till vår tids historiebeskrivning. Docklands historia börjar längre tillbaka i tiden än så: Det var romarna som under första århundradet efter Kris­ti födelse byggde den första bron över Themsen. 

För de gamla fängelsebyggnaderna och deras bevarande finns ett stort allmänt intresse, som bl a kommit i dagen genom de lokala debatter som uppstår vid nedläggning och rivningshot. Riksantikvarieämbetets inventering av äldre kriminalvårds­anstalter, påbörjad vintern 1984/85, har uppmärksammats i massmedia: i riksradions "Vetandets värld", lokalradio och dagspress; tidskriften Byggnadskultur nr 1/87 är ett tema­nummer om fängelser. Inom kriminalvårdsorganisationen finns ett uttalat intresse för de historiska aspekterna på äm­net. Om arbetet med inventering av denna speciella kategori byggnader skriver här Nils Ahlberg, byggnadsinventerare vid byggnadsavdelningen. 

Gatunät och tomtstruktur bildar det skelett kring vilket staden successivt har byggts. För plane­rare är det viktigt att kunna för­stå denna byggandets grammatik när man idag bygger inom sam­ma system. En årsring som är tydligt utskiljbar är det sena 1800-talet då många av våra stä­der förvandlades till stenstäder efter europeisk modell. 

Artikelförfattaren Nils Ahlberg är forskningsassistent vid den konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 1979 erhöll han British Councils forskningsstipendium för att studera kyrkorestaurering och kulturminnesvård i Storbritannien och har sedan dess nära följt utvecklingen på dessa områden.

Aktörer med en stark roll i be­slutsprocessen kan ge sina särin­tressen en orimlig tyngd när poli­tikerna inte förmår att hävda be­slutsprocessens rationalitet, me­nar författaren. Trots att Kungs­holmenbanan funnits med i re­gionplanearbetet för Stockholm och förordats av många trafikex­perter finns ännu inte någon till­fredsställande utredning om ba­nan. Samhällsekonomiskt vore Kungsholmenbanan - det "raka spåret" - det mest lönsamma al­ternativet till tredje spåret över Riddarholmen.

Genom att låta bli att bredda vägen eller räta kurvorna och genom att sänka hastigheten och anpassa körningen till väglaget har man på Gotland lyckats med att rusta upp öns statliga grusvägar till mindre kostnad och på kortare tid än beräknat. Upprustningen har dessutom inneburit större varsamhet mot natur- och kulturmiljön och färre markintrång då byggnader, stenmurar, träd och alléer fått vara kvar.

Militära symbolvärden, så ge­nomsyrade av tradition och iden­tifikation, verkar idag ha spelat ut sin roll. Ombyggnader och förändringar av ädre etablisse­ment leder ofta till en arkitekto­nisk förvanskning av tidigare hel­gjutna militära miljöer. Vår tids anläggningar uppförs utan hän­syn till äldre ideal och med allt mer civil prägel, skriver Mats Ahnlund, fil dr och universitets­lektor i konstvetenskap vid Umeå universitet. 

I bevarandet av historiska träd­gårdar och parker baseras teori och praktik alltför sällan på de restaureringsideologiska resone­mang och vårdprinciper som ge­nerellt tillämpas inom kulturmil­jövården. Det är därför viktigt att höja kunskapsnivån och få tillstånd en fördjupad diskussion kring vården av det trädgårdshis­toriska arvet. 

I bevarandet av historiska träd­gårdar och parker baseras teori och praktik alltför sällan på de restaureringsideologiska resone­mang och vårdprinciper som ge­nerellt tillämpas inom kulturmil­jövården. Det är därför viktigt att höja kunskapsnivån och få tillstånd en fördjupad diskussion kring vården av det trädgårdshis­toriska arvet. 

Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.

Under 1988-89 pågick den senaste restaurering­en av Vreta klosterkyrka. Här mötte arkitekterna ett av den svenska res­taurerings konstens flaggskepp. Målsättning­en var att inte rubba den harmoni och den känsla av historisk autenticitet i interiören som Curman skapat 70 år tidigare. 

Endast ett fåtal svenska kyrkor -de flesta i Skåne - har sina me­deltida blytak kvar. I en nära framtid måste dessa tak läggas om. Trots den konflikt som finns mellan det antikvariska synsättet och de miljökrav som ställs idag är det ur kulturmiljösynpunkt viktigt att taken bevaras och att hantverket med blygjutning och blyplåtslagning får leva vidare. Idag finns traditionen kvar i Danmark. 

Boverkets flytt till Karlskrona är genomförd. Sedan augusti i år arbetar 180 ”förändringsbenägna ”tjänstemän med boende i kasern Sparre, Sveriges äldsta marinkasern. För att presentera nya obyråkratiska arbetssätt, avsett att skilja sig från forna planverkets och bostadsstyrelsens, arrangerade boverket i oktober ett journalist seminarium. Ett tjugotal fackjournalister fick både historik och visioner kring boende och byggande. Eva Albrektson, RAA:s pressekreterare, var med.

Presentation av Drottningholm, Birka och Adelsö/Hovgården, Engelsbergs bruk, Skogskyrkogården och Hällristningsområdet Tanum.

Den medvetna förstörelsen av viktiga monument och samlingar har blivit allt vanligare i väpnade kon­flikter och ingår i det ökan­de antalet etniska och reli­giösa krig runt om i värl­den. Att skada ett enskilt folks kulturella egendom är detsamma som att skada hela mänsklighetens kultur­arv - precis som det står i Haagkonventionen från 1954. 

Entusiastiska medarrangörer och en vetgirig publik har även i år bidragit till att RAÄ:s tre återkommande kampanjhändelser blivit framgångar. Utvärderingarna av de tre evenemangen är nu klara och resultaten är upplyftande.

Vad är ett slott? En stenhög som minner om forna tiders glans eller utsugning, beroende på vilket klassperspektiv man intar? En slumrande resurs för turistindustrin? En byggnad som avspeglar alla tider och som bör nyttjas var­samt, om alls? Eller en black om foten som mest kostar pengar och inte har några tydliga värden överhuvudtaget? 

Riksantikvariens förra hemlän Älvsborg var målet för styrelseresan som 24-25 augusti förde deltagarna till Nääs, Lödöse, Trollhättan, Håverud och Baldersnäs.

Riksantikvarieämbetet har den 13 november 1984 i ett yttrande till bostadsdepartementet och industridepartementet lämnat synpunkter på »Energi 85 — energianvändning i bebyggelse», en utvärdering från Byggforskningsrådet. Kerstin Alexandersson vid kulturminnesbyråns byggnadssektion redogör kortfattat för utvärderingen och för de synpunkter som ämbetet lämnat.