Riksantikvarieämbetet

Sommaren 1993 startade restaureringsarbeten på Mälsåkers slott, finansierade med arbetsmarknadsmedel och organiserade som en "byggnadshytta". Byggnadshyttan fick sitt namn därför att den ägnar sig åt såväl restaurering som kunskapsutveckling och utbildning. Förebilden finns vid de stora medeltida katedralbyggena och namnet betecknar både själva verkstadsbyggnaden (där framför allt stenhuggarna höll till) och gemenskapen (som består av människor).

Hennes sofrum var en liten kulle, der det växte vild timjan, gullvifvor ochmonnica Söderberg violer under en sänghimmel af kaprifolium, rosor och jasminer. Der sof litaniaalltid endel avnatten", läser jag om älvdrottningens sovplats i William Shakespeares En midsommarnattsdröm från slutet av 1500-talet i en översättning gjord av O.V. Ålund i Shakspeares sagor, berättade av Charles Lamb och utgivna av Hjalmar Linnströms förlag i Stockholm år 1882.

Snart finns historien om våra medeltidskyrkor på webben.

Historiska museets nya webbplats.

Kärnan i Helsingborg, ursprungligen huvudtornet i en dansk ringmursborg från medeltiden, hader edan på 1600-talet hotats av planer på både rivning och sprängning, men har stått kvar som landmärke och turistattraktion - som en romantisk ruin i starkt förfall. Restaureringen på 1890-talet blev en rekonstruktion i stil med syd- och centraleuropeisk borgarkitektur. Staden fick en sevärdhet, men ruinen försvann.

De medeltida träskulpturerna och altarskåpen i svenska kyrkor är ofta i oförvanskat skick och saknar motstycke i det övriga Eu­ropa. För att kunna bevara dem måste resurser skapas dels för bättre klimatförhållanden i kyr­korna, dels för konserveringsåt­gärder. Föremålen i kyrkorna be­höver kontinuerlig tillsyn. En fackman kan upptäcka skadorna i tid och rädda föremålen från att förbrukas. 

Studier kring hamnarnas ekonomiska och administrativa betydelse för samhällsutvecklingen har hittills dominerat forskningen. Arkeologiska undersökningar av medeltida hamnlokaler i Norrlands kustområde har lyft fram ytterligare en intressant aspekt: hamnen som tidigt uttryck för en medveten centralortsbildning.

Arkeologiska utgrävningar på Grönlands södra västkust, i gränsområdet till inlandsisen, har kastat nytt ljus över öns tidiga bebyggelseutveckling och dess plötsliga förfall. I lämningarna efter en medeltida gård har arkeologerna hittat bl a textilredskap och -fragment som pga sitt nedfrysta tillstånd bevarats ovanligt väl. Utgrävningarna har skett under dramatiska förhållanden, men livet på gården tycks ha haft ett minst lika dramatiskt förlopp.

Vid denna tidskrifts pressläggning återstår bara några dagar till Världsarvskommittéens möte i Berlin där beslut om nya objekt till Världsarvslistan skall fattas. Visbys medeltida stadskärna finns bland de nominerade objekten. En utnämning betyder att Sverige får sitt sjätte objekt på den prestigefyllda listan över världens kultur- och naturarv.

[Artikeln i sin helhet:]

Presstopp

Ytterligare ett svenskt världsarv

Unescos Världsarvskommitté beslöt vid sitt möte den 6 december 1995 i Berlin att föra upp hansestaden Visby på listan över världens kultur- och naturarv. Visbys medeltida stadsmiljö, från dess hanseatiska epok, är därmed det sjätte kulturobjektet i Sverige som på detta sätt kommer att vårdas, bevaras och överlämnas till kommande generationer.

Visby innerstad är en levande stadsmiljö med 2 600 invånare. Hittills har 160 hus byggnadsminnesförklarats. Hansestaden Visby nominerades med följande motivering: "... ett synnerligen framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad handelsstad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning."

Visby är en av 112 städer som ingår i världsarvslistan. Listan omfattar nu totalt 470 natur- och kulturobjekt. Förutom hansestaden Visby utnämndes bl a följande kulturminnen till världsarv: Påskön, som tillhör Chile, städerna Siena, Neapel och Ferrara i Italien samt Edinburg i Storbritannien.

Restaurering av katedralen i Lin­coln sker inom en organisation som liknar en medeltida bygg­nadshytta. Ett viktigt led i arbetet är en noggrann byggnadsarkeolo­gisk dokumentation för att säkra äldre spår av både material och teknik. Samtidigt upprätthåller man en medeltida stenhuggartra­dition. - Vi har en del att lära av erfarenheterna från Lincoln, skri­ver fil dr Kåre Fagerström, som f n är engagerad i ett utställnings­projekt om stenkonservering i RIKs regi. Vad vi saknar är kvali­ficerade stenhuggare, konstaterar han. 

Endast ett fåtal svenska kyrkor -de flesta i Skåne - har sina me­deltida blytak kvar. I en nära framtid måste dessa tak läggas om. Trots den konflikt som finns mellan det antikvariska synsättet och de miljökrav som ställs idag är det ur kulturmiljösynpunkt viktigt att taken bevaras och att hantverket med blygjutning och blyplåtslagning får leva vidare. Idag finns traditionen kvar i Danmark. 

När professionella institutioner, eller ”proffs”, ställer sig som vetenskapliga garanter för olika aktiviteter som riktar sig mot allmänheten, är det angeläget att deras medverkan bidrar till att verksamheten baseras på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Att slira på sannings-och äkthetskravet är att visa förakt mot den publik man vänder sig till och vars engagemang man gör anspråk på.

Riksantikvarens medeltidsprojekt syftar till att ge hantverkare utbild­ning i arbetet med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den kun­skap som byggs upp kring det me­deltida byggnadsbeståndet är giltig även för andra äldre byggnader. Det har också visat sig att bygg­nadsvården kostnadsmässigt kan konkurrera med nybyggandet och att nybyggandet kan ses som en förnyelse och vidareutveckling av det traditionella sättet att bygga. 

I Eketorps borg på Ölands Allvar har under några somrar pågått ett febrilt arbete med att rekonstruera en medeltida gård i skiftesverksteknik. I dagboksanteckningar, uppmät­ningsskisser och videofilmer har husbyggets olika arbets­moment dokumenterats, och nu förbereds en slutrapport över projektet. 

Takspån fanns redan under anti­ken. Både Plinius d ä och Vit­ruvius nämner scandula, takspån. I Norden har vi bevarade medeltida spån från kyrkor och spån från stor­maktstidens herremanshus. Här skall dock inte denna typ av kilfor­mad spån, även kallad kyrk pån el­ler stavspån, behandlas utan enbart den folkligare stickspånen. Spån, pärt, spiller, spilkspån, stickor, spingestickor, tyrstickor - kärt barn har många namn, och den omfattande vokabulären som för­knippas med stickspån och dess framställning visar på materialets betydelse och vida spridning. Det källmaterial som vår under­sökning bygger på utgörs av Nordis­ka museets etnologiska undersök­ning från 1939 om spån och pärt, tryckta skriftliga källor samt ett fler­tal besök hos idag verksamma tillverkare.

Notiser:

Satsning på kulturarvet / Lars Amréus

Tredje spåret / Lena Simonsson

Svenska hus / Elina Antell

Byggnadsvårdsläger

Tio vinnare

Bokanmälningar:

Gunnarsson, AnnMarie, 1943-. - Hus av slagg : byggnadskonst i Bergslagen / Ann Marie Gunnarsson ; [teckningar: Sven Olsson].. - 1994

Lindroos, Bengt, 1918-2010. - Ur den svenska byggnadskonstens magasin / Bengt Lindroos ; [teckningar och foton: författaren ; översättning till engelska: Roger Tanner].. - 1989. - ISBN: 9186050184

Pettersson Jensen, Ing-Marie, 1960-. - Norbergs bergslag : en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Karbennings, Norbergs, Västerfärnebo och Västervåla socknar samt Fagersta stad / Ing-Marie Pettersson.. - 1994

Darphin, Jean-Paul, 1948-. - Sockrets katedraler : en studie av sockerindustrins historia och arkitektur / Jean-Paul Darphin.. - 1994 - 1. [uppl.]. - ISBN: 9171928944

Svanberg, Jan, 1935-. - Medeltida byggmästare / Jan Svanberg.. - 1994 - [Ny utg.]. - ISBN: 9155040381

Kommentarer:

Perspektiv och värderingar / Olof Genbo

Kommentar till kommentaren / Bo & Elsbeth Rosén

Gotiska dopfuntar av gotländsk kalksten finns spridda över hela Skandinavien och i övriga länder runt Östersjön. Bilden kommer att kompletteras när dokumenta­tionen i Baltikum nu kan åter­upptas. Den pågående invente­ringen vid konstvetenskapliga in­stitutionen i Lund har dels manat fram en bild av en centraliserad tillverkning på Gotland, dels väckt tankar kring en medeltida export längs Hansans handelsvägar. 

Vilken lösning man än väljer för det framtida förhål­landet mellan kyrka och stat kommer behovet av ett särskilt stöd att bestå för att de medeltida domkyr­korna skall kunna vidmakthållas, skriver artikelför­fattaren. De nya domkyrkoarkitekterna kommer att spela en viktig roll i framtiden. 

Sedan några år pågår rengöring och konservering av medeltida glasmålningar i gotländska kyr­kor. Arbetet utförs av specialister i Munchen och hittills har mål­ningar från 19 kyrkor konserve­rats. Särskilda medel från ansla­get för arbeten mot luftförore­ningarnas skadeverkan har möj­liggjort en omsorgsfull doku­mentation och finansierat det fortsatta arbetet, som beräknas ta ytterligare några år. 

Inom ramen för ett bilddatapro­jekt har Lennart Karlsson, me­deltidsspecialist vid Statens His­toriska museum, i bild dokumen­terat landets medeltida dopfun­tar, träskulptur och kalkmåleri. Med den moderna teknikens hjälp skall ett representativt ur­val av landets medeltida konst­skatter i en nära framtid finnas tillgängligt i en bilddatabas. 

Fasta fornlämningar åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen. Ett borttagande kan ske endast om särskilda skäl föreligger. Tillståndsgivningen tillämpas dock generöst när det gäller kulturlager i städerna. Endast undantagsvis avslås ansökan om ingrepp i kulturlager. En konsekvens av lagens generösa tillämpning är att medeltida kulturlager i städerna håller på att försvinna.

Det medeltida Dubrovnik vid Adriatiska havets kust är uppfört på UNESCO:s Världsarvslista och skall enligt Haagkonventionen stå under skydd i händelse av väpnad konflikt. Trots detta och trots protester från olika internationella organisationer har staden upprepade gånger utsatts för militära aktioner — bilden ovan är tagen den 14 november i fjol.

Någon helt bevarad orgel från medeltiden finns inte, men Historiska mu­seet i Stockholm äger en även internationellt ena­stående samling av orgel­rester och delvis bevara­de orglar från 1300- och 1400-talen. 

I strid mot RAÄ:s beslut och kammarrättens dom lät Fresta församling egenmäktigt ta upp en utrymningsväg i kyrkans medeltida sakristia. Anti­kvarisk expertis gavs heller inte möjlighet till byggnadsarkeologisk un­dersökning före ingrep­pet. 

I och vid de gotländska landskyrkorna finns ca 500 medeltida gravstenar, oftast huggna av kalksten. För de ca 200 stenar som finns ut­omhus är tillståndet alarme­rande, skriver docent Erland Lagerlöf, antikvarie vid Sve­riges kyrkor. Endast i undantagsfall finns gravste­narna med i kyrkornas re­staureringsprogram, men nå­gon samlad insats för att rädda stenarna har ännu inte gjorts. 

Jag välkomnar det här symposiet som jag hoppas skall kunna fungera både som forum för utbyte av erfarenheter och som avstamp för ett fortsatt mer systematiskt arbete, sade riksantikvarie Margareta Biörnstad till symposiedeltagarna. Och det blir en fortsättning. Nyligen togs en första kontakt för bildandet av en referensgrupp som skall initiera en uppföljning av genomförda grundförstärkningar. Diskussioner kommer också att föras för val av framtida forskningsprojekt, eventuellt experimentbyggande.

Idag ställs krav på snabbare byggtakt vid ombyggnader och grundförstärkningar. Den äldre bebyggelsens komplicerade utbyggnadsskeden, ägo- och tomtförhållanden under olika århundraden gör att kravet ökar på korrekta uppmätningsritningar och statiska analyser liksom på antikvariska förundersökningar. Lars Bengtsson, byggnadsantikvarie vid Stockholms stadsmuseum, beskriver i sin artikel några erfarenheter från ombyggnadsarbeten i Gamla Stan i Stockholm.

De antikvariska intressena hamnar i ett annorlunda läge när det gäller grundförstärkning jämfört med en vanlig grundläggning. Skillnaden är att man plötsligt har två antikvariska intressen att bevaka — dels huset, dels kulturlagren. Men kraven från antikvariskt håll är desamma: Det är bevarande som i första hand skall gälla. Inom RAÄ pågår arbete med att välja ut bevarandeområden med orörda medeltida kulturlager. Det är främst i dessa bevarandeområden som s k skonsamma grundläggningsmetoder skall tillämpas. Allmänna råd som kommer att fånga uppgrundläggningsproblematiken kommer att ges ut under året.