Predikstolen i Kung Karls kyrka Norrhammar, David Fornvännen 198-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_198 Ingår i: samla.raa.se

S M A R B E

M E I) I) E I. A N D E N

Till sist (fig. 2) bifogas även en detalj av bonadens yttersta parti till höger, vilket varit invikt, när bonaden tidigare fotograferats. Vid en år 1939 företages konservering vecklades detta ut. Som synes upptages halva bonadens höjd av en man till häst. I förhållande till ryttaren är hästen liten; den h a r svårt att få rum innanför ramen, Byttaren, för övrigt tecknad som de övriga männen till häst, är tydligen medlem av den beridna skara som färdas mot kyrkan. Anne Marie F'ranzén

PREDIKSTOLEN I KUNG KARLS KYRKA
Kung Karls kyrka i Kungsör byggdes under åren 1691—1700. Byggherre var Karl XI, och ritningarna utfördes av Nic. Tessin d. y. är 1689. Kyrkan var ej avsedd lill sockenkyrka utan som gärdskapell vid Kungsörs kungsgärd, d ä r konungen ofta vistades. Färdigställandet av kyrkan tog läng tid. VM Karl XI :s död år 1697 återstod ännu viktiga arbeten att utföra. Landshövding Gustaf Cronhjelm skrev den 12 maj 1698 till Tessin och påpekade d e l t a : »Eljest påminnes och angående altartavlan, predikstolen, golvstcnen, stenen lill porten och själva portens förfärdigande.» 1 Följande år, 1699, fick kyrkan sin predikstol. Om densamma lämnas vikliga upplysningar i räkenskapshandlingar för Kungsörs kyrka i Slottsarkivet. 2 Där finnes ett blad med uppgifter om arbete och kostnader för altare och predikstol i Kungsörs kyrka. Bladet är icke daterat eller underskrivet. Men av uppgifterna kan man sluta sig till att det är Nic. Tessin d.y., som gjort uppställningen. Där s t å r : »1699 dn 14 Dee. har förgyllare Jeremias Bieger fått af mig resten för altaret nembl. 141 Dl Smt.» samt samma dag för arbete på predikstolen 69 Dl Smt. T i l l s a m m a n s har således Bieger fått 210 Dl Smt den 14 dec. 1699 »af mig». Enligt promemoria nr 3 i samma räkenskapshandlingar h a r den 14 dec. 1699, alltså samma dag, till Bieger utbetalts j u s t denna summa för arbeten i Kongsöhrs kyrka av »Öfwer Intendenten Högwällb. H:r Tessin». Man bör alltså kunna räkna med att detta blads uppgifter är sammanställda av Tessin. Beträffande predikstolen skriver Tessin där följande: »Till Kongsörs Kyrkjas Predikstohl som till enn debi för har Uttal här i Slottskyrkjan, menn sedermehra uppå högstsahl: Konungens Nådigste befallning dijt blef t r a n s porterat, och följjande arbete tillgiordt Ao 1701 dn 12 Martij M:r Burchard Prächt Billthuggarc för löfwerk och förgyllning 120 Dl Smt Anno 1699 dn 14 Dec: förgyllare Jeremias Bieger 69 » » Anno 1699 dn 17 Nov: Mester Simon Hamnan för

snickarearbetet till Predlkstohien

226 »

» 21l/4öre.»

Osuald S i r e n : Tessinska kyrkobyggnader. Slottsarkivet, Biikenskapcr för Kongsöhrs kyrka 1695, 1697, 1699 och 1702.

198

S M A B R E

M E I)

D E L A N D E N

Pig. I. Slottskgrkan i Stockholm, Utsnitt ur kopparstick i Suecia Antiqua.
Predikstolen synes l . h . på bilden. A s e d i o n of lhe copper engraving in " S n e d a A n t i q u a ' , The Pulpil ls seen on lhe right.

Predikstolen i Kung Karls kyrka har således »lill en del förr lient» i Slottskyrkan i Stockholm. Det måste ha varit Karl XI :s slottskyrka, som förstördes genom branden 1697. Nu frågar man sig, hur stor del och vilken del av predikstolen i Kung Karl detla kan vara. Man bör då lägga märke till att orden »lill en del» av Tessin skrivits med mindre stil mellan raderna som elt tillägg. Del bör ha rört sig om ganska väsentliga delar av predikstolen, eftersom Tessin fiirst glömde att göra inskränkningen »till en del». Tessins ritning till predikstolen i Slottskyrkan finns på Nationalmuseum. (Bild 2.) Predikstolen skymtar också pa ett kopparstick av Aveelen i Suecia Antiqua, (Bild 1.) Jämför man dessa bilder med bilden av predikstolen i Kung Karls kyrka (bild 3) ser man likbeten pa sAvftl korgen som ljudtaket i de bada kyrkorna. Det visar sig ocksä vid n ä r m a r e undersökning av prcdikstolskorgen i Kung Karls kyrka, alt den ej är etl enhetligt byggnadsverk, utan bestar av en ursprunglig del och en tillbyggnad. Vid nu pågående restaurering av kyrkan h a r Utrönts, alt pelarens saviil trä som grundfärg är olika mot korgens. Av en uppmälningsplan framgår också, alt korgens främre del är ett självständigt helt, som senare utbyggts med två sektioner och en

199

S M A I! II i;

M i; II I) K L A N D E N

Fig. 2. Tessins ritning lill predikstol i Slottskyrkan,

Stockholm.

Tessin'» plan for lhe Pulptt in the
Palace Church.

trappa. (Bild 4.) Den avslutande listen upptill och nedtill iir helt olika på de båda delarna, vilket framgår av profilteckningen å bild 5. Listverket på de bortre sektionerna ä r enklare än pä korgens främre del. Däremot överensstämmer listverket pä korgens främre parti med Tessins ritning till slottskyrkans predikstol. De av Precht utförda sniderierna s t ä m m e r ej med Tessins ritning, men detta utkast till snidat lövverk kan Tessin ha ä n d r a t . Precht kanske ej heller kände sig helt bunden av 'Tessins utkast, u t a n varierade temat med det genombrutna lövverket. Det torde därför vara så, att det ä r predikstolskorgcn i Kung Karls kyrka, som Tessin avser, då han t a l a r om, aft den »till en del h a r tjänt i Slottskyrkan».

200

S M A II H B

M B D I) E L A N I) E N

Fig. S. Predikstolen i Kung Karls kyrka, Knngsör, efler nyligen avslutad restaurering. — The Pulplt in lhe Church of Kung Karl. Även ljudtakel är detsamma som i Slottskyrkan. Till listverk och acanluso r n a m e n t överensstämmer del med Tessins ritning. Pä denna finns ej överstycket med globen och kronan, men på kopparsticket i Suecia Antiqua är det ined. De u p p b ä r a n d e änglarna är borttagna rid överflyttningen till Knngsör. Kanske detta skelt pä Karl XII:s befallning. Han lär vid ett tillfälle ha sagt, att »Hans Maj:t tycker intet om statuer eller bilder i cn kyrka». Och Karl XI hade anbefallt enkelhet i sin kyrka 1 Kungsör. Predikstolen i Slottskyrkan beställdes av Karl XI å r 1690. Den användes enligt Karl XI :s dagbok första gängen juldagen 1691. »Juledagen predikades första gången uppå den nyia predikstolen, som är gjord uthi Slåtz-Kiörkan.» : l Snickeriarbetet utfördes av snickaren Hans Herman Steycrwald efter ritning av Tessin. Fyllningarna var läckta av förgyllt snideri i b a n d - och bladverk av Burchard Precht. Den var placerad på norra långväggen i ett fönster, som
8

S. H i l d e b r a n d : Carl XI:s Almanacksantcckningar.

201

S M Ä R R E

M E D D E L A N D E N

gjorts blint.' »Den gjordes så litet framskjutande som möjligt för all inle förrycka kyrkans symmetriska typ.» Den å Suecia-gravyrcn synliga globen med kronan förfärdigades i mäster Simon Baumans verkstad och uppsattes i december 1694.» Vid slottsbranden 1697 blev en del saker räddade ur slottskyrkan. Ehrenslrahls stora målningar »Korsfästelsen» och »Yttersta domen» lyckades man ta ned. En del räddade inventarier från slottet förvarades i en hyrd lokal på Biddarholmen. Tessin skrev den 21 febr. 1699, att »der warit inlagde och förwahrade ätskillige pertzedler af Fransk glas, b ä n k a r n a som nederrefwes wedh wådhElden i Kongl. Slåttzkyrckian på Slåttet, Eders Kongl. May'« wangcGhampelun, som ankom ifrån Frankrijkc, Bronzarbetet som färdigt ä h r wadh mehra som allt Eders Kongl. May" tillhörigt ä h r . . . » . " Bänkarna kom till användning i den nya slottskyrkan, där de ännu stå. Predikstolen hade tydligen också räddats undan branden, fastän den icke omnämnes i Tessins brev till konungen. Predikstolskorgen och ljudtaket överfördes till kungens nya kyrka i Kungsör och placerades där liksom i slottskyrkan framför elt fönster, som dock ej helt byggdes igen. I stället drogs predikstolen längre in i k y r k r u m m e t och tillbyggdes, varigenom den fick sin långsträckta, från väggen utstående form. Detta arbete utfördes av slottssnickaren mester Simon Hamnan, som den 17 Nov. 1699 erhöll betalning härför med 226 Dl 2 1 % öre Smt. Förgyllaren Jeremias Bieger, en a n n a n av Tessins slottshanlverkare, utförde därefter arbete på predikstolen för 69 Dl Smt. Detta kan avse målning. Samma dag, den 14 dec. 1699, fär han nämligen betalning för strykning med »Lijmfärjan» av läktaren och t r a p porna. Det är också känt, att Bieger av Tessin användes vid slottsbygget för finare målning. Precht kompletterade därefter predikstolen med snidat lövverk och förgyllning i de tillbyggda delarna, för vilket han den 12 mars 1701 erhöll betalning med 120 Dl Smt. Att vissa delar från den genom slottsbranden 1697 förstörda slottskyrkan kom lill användning i andra byggnadsverk har påpekats av Tord Olson Nordberg i »Stockholms slotts historia», del I pl. 41. Marmorkolonnerna i slottskapellet i Mälsåker anses ha tillhört slottskapellet i Stockholm. Likaså anses en kolonn, som nu uppbär en blomsterurna på Mälsåker, vara en m a r m o r kolonn från Stockholms slottskapell. I »Stockholms slotts historia» sid. 215 skriver Bottiger: »Som Tord 0 : s o n Nordberg visat torde en i Svanshals kyrka befintlig allarpredclla med nattvarden i högrelief Iskänkt till kyrkan av Ulrika Eleonora 1728) tillhört det prechtska allaret i Tessins slottskyrka.» Denna predclla anser Bottiger vara den »enda detalj av den vidlyftiga plastiska utsmyckningen, som räddats undan slottsbranden och bevarats till våra dagar».

' Hugnar J o s e p h s o n : Stockholms Slotts Historia: del II.
6

John Bottiger: En krönika om den Tessinska slottskyrkan 1693—1697.

• B. A., Överintcndentcns skrivelser.

202

S M Ä R R E

M E D D E L A N D E N

I 10 cm

Fig. t. Plan av predikstolen i Kung Karls kgrka. — Plan of the Pulpit in the Church of Kung Karl.

Fig. 5. Profiler till Kung Karls kgrkus predikstol. T. v. tillbyggd del, l . h . ursprunglig del. — Outline drawings of the Pulpit in the Church of Kung K a r l ; on the left, lhe added part, and on lhe right the original portion.

Till delta skulle således komma den till Kung Karls kyrka i Kungsör överförda predikstolskorgen med de prechtska snidericrna och ljudtaket med sin krönta glob. D. N o r r h a m m a r

LITTERATUR OCH KRITIK
VlillA 1. EVISOM: Anglo-Saxon finds nenr Bainhani, Essex, wilh it sludy of gluss drinking horns. Archaeologia XCVT, 1955. I sitt arbete om den romerska importen till Europa utanför imperiets gränser framlägger H. .1. Eggers 1 en som det förefaller, helt ogrundad 2 hypotes om de rafflade bronskärlens härledning frän ett okänt fabrikationsomrädc Der römische Import im freicn Germanien (Hamburg 1951), s. 56. - Anmälaren i Fornvännen 1956, s. 246.
1

2o;i