Heliga tre konungar i Köln Tegnér, Göran Fornvännen 1983(78), s. 146 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_146 Ingår i: samla.raa.se

146

Utställningar

Heliga tre konungar i Köln
U n d e r vintermånaderna visades i Köln en utställning över ett ikonografiskt tema, Die heiligen drei Könige — Darstellung und Verehrung. Titeln anger att det rörde som om både konst och kult, det senare i vid bemärkelse. Den visades i den hangarlikt spartanska JosefHaubrich-Kunsthalle, d ä r den arrangerats av VVallraf-Richartz-Museum. Den större delen av ytan ägnades motivet i konsten, som det från 800/900-talet (ett elfenbensskrin från Louvren) till 1600-talet skildrats i måleri, skulptur, bokmåleri, grafik och textilkonst. Ett inledande avsnitt orienterade om motivets utbildning och spridning i skriftliga källor, medan avsnitt om staden Kölns vapen respektive kult och pilgrimsfärder avslutade utställningen. Konstavsnittet var utställningens självklara tyngdpunkt. Tonvikten låg på det senmedeltida måleriet, med både Kölnmästare, a n d r a tyskar och nederländare representerade. Slutaccenten bildades av en från Göteborg inlånad framställning av Rubens skola och en målning av Adriaen Bloemert, båda från 1620-talet. M a n hade alltså rika möjligheter att studera hur motivet behandlats under skilda å r h u n d r a d e n . Avsnitten om Kölns vapen och kult och pilgrimsfärder (det sistnämnda sträckande sig ä n d a in i vårt århundrade) var något torftigt gestaltade och gav en lam avslutning åt utställningen. H ä r visades också — i några färgförstoringar — det stora relikskrinet i Kölnerdomen, som ju självfallet inte kunnat flyttas från sin plats där. Men eftersom detta föremål får betraktas som förutsättningen for utställningens ämne — åtminstone avsnittet " V e r e h r u n g " — borde det ändå fått en mer framträdande behandling i utställningen. Skrinet, som tillverkades i Nikolaus' av Verd u n och hans efterföljares verkstad mellan 1181 och 1230 är det största och figurrikaste relikskrin som bevarats från medeltiden, och kan på sin plats i domkyrkan bara betraktas på avstånd. Säkerligen hade man med helhets- och detaljbilder av skrinet kunnat göra ett bildspel som skulle placerat det i centrum av utställingen. D ä r hade man också kunnat presentera en del av det intressanta stoff som nu endast kom fram i katalogens uppsatser, t. ex. det faktum att inte bara de tyska regenter som krönts i Aachen efteråt vallfärdade till de Heliga tre konungarnas skrin, utan även en rad a n d r a regenter, bl. a. Valdemar Atterdag (1364) och Christian I (1475). Bönen d ä r kom uppenbarligen att uppfattas som en del av u p p h ö j d s e n till regent. Sambandet härskare—trekonungakult belyses ytterligare av att k o n u n g a r n a ibland framställts med levande regenters drag, bl. a. Maximilian I och Karl V. Katalogen om drygt 300 sidor innehåller utöver själva katalogavsnittet 15 synpunktsrika uppsatser över utställningens temata och s p ä n n e r kronologiskt över tiden från senantik till 1800-talet. Den har redigerats av utställningens kommissarie, Frank Giinter Zehnder, och innehåller mycket för dem som är intresserade av ikonografi och medeltida fromhetsliv. Göran Tegnér

Fornvännen 78 (1983)