The archaeology of Apuolé in Lithuania : a Swedish-Lithuanian research project resumed after 60 years Lamm, Jan Peder Fornvännen 1991:4, 246-249 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_246 Ingår i: samla.raa.se

246

Korta meddelanden nytter automatisk en e v e n t u d matematisk coprocessor. De er »Public Domain«: Man er velkommen til at kopiere dem og lade dem gå videre; selv de nodvendigste afsnit af den tilhorende håndbog er med på disketterne. For den beskedne sum af 60 DM kan man blive registreret som bruger; man får så programpakken med trykt håndbog, samt meddelelse om revisiemer og nye versiemer, hvoraf den förste endda er med i prisen. Desuden er Se ollar meget interesseret i tilbagemddinger om eventuelle fejl eller problemer (også fra nye, uerfarne brugere), samt förslag til forbedringer. Adressen er: The Unkelbach Valley Software Works In der Au 9 D-5480 Remagen 4 Tyskland Mörten Axboe Det kulturhistoriske Centralregister Nationalmuseet Ny Vestergade 11 DK-1471 Köbenhavn K

perimentere med at slå lag sammen, fjerne dem eller splitte dem op. Viruskontrol Med den indlagte viruskontrol kan man kontrollere om programfilerne er vokset eller aendret af en virus. Det er altså ikke nogen sikring mod virus, men man får en advarsel hvis et af Bonn-programmerne skulle vaere angrebet. Praktiske oplysninger Bonn-programmerne er beregnet til IBMkompatible DOS-maskiner, og de kan leveres på 3 1 / 2 " eller 5 1 / 4 " disketter. Trods udvidelserne kan de stadig kores på 2 diskettedrev alene (eller 1 drev + RAM-disk), men en hårddisk er långt at foretraekke. Resultaterne af analyserne kan udskrives på en ahnindelig matrixprinter, idet större diagrammer automatisk deles op på flere papirbaner. Programmerne kan kores fra DOS-Shell, Lotus Magellan og andre shell-programmer, men tager ikke hensyn til Windows. De kan også bruges på netvaerk. Programmerne ud-

The Archaeology of Apuolé in Lithuania. A Swedish-Lithuanian research project resumed after 60 years
In 1931 the Swedish archaeologist, Professor Birger Nerman, conducted extensive archaeological excavations at Apuolé in northern Lithuania close to the Latvian börder. This site is dominated by Lithuania's second largest hill-fort, which is built on a sand esker overlooking the valley of the tiny river Luoba. North of the hill-fort, on the northern bank of the river, lies a väst prehistoric cemetery and to the south there is a black earth area, interpreted by Nerman as the remains of the town of Apulia, mentioned by Rimbert. The initiative to start an "international" exeavation campaign at Apuolé was taken by the Latvian archaeologist, Prof. E. Volteris, at the second great conference of Baltic archaeologists held in Riga in 1931. He was already
Fornvännen 86 (1991)

familiar with the site from previous trial excavations and now succeeded in filling Nerman with enthusiasm for raising funds to send a Swedish team of archaeologists to dig at Apuolé in August 1931. The expedition was financed by Mrs Calla Curman. Beside Nerman the following Swedes participated: E. Sörling, E. Anderbjörk, E. Behmer and E. Bellander (Fig. 1). The Swedes concentrated their efforts upon the cemetery whereas the exeavation of the hill-fort itself was conducted by the Lithuanian General V. Nagevicius whei also had a military unit at his disposal. Nerman's investigations of the cemetery were restricted to seime trial trenches as the site was too large to be excavated in its entirety. At the same time

Korta meddelanden

247

Fig. 1. The main section through the rampart of Apuolé hill-fort. The photograph was taken on the occasion of the visit of lhe Director-General of the Central Board of National Antiquities, Professor Sigurd Curman, in August 1931. The tall officer fifth from the left is General V. Nageviéius followed by Birger Nerman and Sigurd Curman (no 9).

impressive excavations were undertaken by Nageviéius especially on the ramparts of the hill-fort. This work, however, was so extensive that it had to be continued in 1932. Nerman was a qualified field archaeologist and a pioneer of modern archaeology in the Baltic countries. He was even the first professor in archaeology to be appointcd at the reopened university of Dorpat (Tartu) in Estonia, where he held the chair between 1923-1925. His best known excavations in the Baltic countries took place in Grobin in Latvia in 1929-1930. In 1958 these excavations were reported in the big meinograph Grobin-Seeburg. Ausgrabungen und Funde (KVHAA, Stockholm). Whereas the Grobin excavations were finally achieved, Nerman for different reasons was never able to publish his Apuolé campaign. Times of economic crises, war and his high of lic c as Director of the Museum of National Antiquities came in between. A main reason

why he never published his well prepared and almost finished report on the Apuolé excavations may have been that from the beginning he had intended to include it with the report from General Nageviéius' excavations. As problems arose, contacts were löst and his plans were never realized. After Birger Nerman's death in 1971 his daughter. Dr Agneta Lundström, entrusted her father's manuscript to me. Having studied it briefly and having seen the finds, which were kept at the Museum of National Antiquities, I realized that this was an important material which had to be published. However, this ambition was then impossible of fullfilment and weirk only progressed slowly. With glasnost new conditions were created and in 1989 an application to Marcus and Amalia Wallenberg's Memorial Fund was granted, with the amount of money necessary for editorial work on Nerman's manuscript. Drs Bernhard and Christamaria Beckmann, SaalForrwänncn 86 (1991)

248

Korta meddelanden the report and to prepare it for publication as soon as possible. Because of his own scientific interests, Zabiela is uniquely able to evaluate Ne-1'man's and Nagevicius' results in comparison with recent research in the Baltic countries. Thus, after about 60 years, the löst contacts have been reeipened. The "Sleeping Beauty" Apuolé bas awakencd. In a not too distant future, the complete archaeological report concerning the Apuolé excavatiems will be published and available to the international public. Yet much has changed during the six decades since the excavations. It is to be hoped that the coming publication will help to bridge the differences between now and then and the different kinds of archaeology. Sammanfattning. Apuolé — elt svensk-litauiskt samarbetsprojekt återupptaget efter 60 år Den politiska tjällossningen har medfört att banden mellan svensk och baltisk arkeologi som var starka under mellankrigstiden börjat återknytas. Just nu är situationen den att det från båda sidor förekommer ett ivrigt kontaktsökande som tar sig formen av ömsesidiga forskarbesök, gemensamma symposier, utställningsarrangemang etc. Bland märkesmännen från 1920- och 30talet måste man framförallt framhäva Birger Nermans och Sigurd Curmans namn. Nerman verkade i Baltikum både som akademisk lärare och som fältarkeolog. Åren 1923-1925 uppehöll han också, som den förste, professuren i arkeologi vid universitetet i Dorpat (Tartu) i Estland. Sigurd Curman främjade samarbetet mera på det diplomatiska planet som auktoritativ riksantikvarie med stort inflytande. Birger Nerman utförde eller medverkade i arkeologiska undersökningar i samtliga de tre baltiska republikerna och även i det då tyska Oslpreussen. Mest kända är de undersökningar han utförde i Grobin i Lettland åren 1929-1930. O m dem har han skrivit åtskilliga uppsatser och slutligen publicerat dem i monografiform. Till hans mindre kända grävningsverksamheter hör undersökningarna i Apuolé i NV Litauen år 1931. Apuolé domineras av Litauens näst största fornborg omgiven av gravfält och bebyggelseområde. På ini-

Fig. 2. General Nageviéius and Professor Nerman. Photo H. Riekstins 1930.

burg, kindly checked the German text from a linguistic point of view. Dr Eva Bergström, Gothenburg, edited the manuscript and prepared it for printing. I would express pro found gratitude to Dr Vytautas Kazakeviéius, Vilnius, whei in 1990 visited Sweden at the expense of the Svenska Institutet, and Prof. V. Merkys, Institute of Lithuanian Histeny, who on behalf of the Lithuanian Academy of Sciences agreed to invite Dr Ulf Erik Hagberg, Dr Eva Bergstöm and me to visit Lithuania as the guests of the Institute in May 1991. Unfortunatdy, Dr Hagberg was prevented by illness freim geiing. During Dr Bergström's and my visit to Lithuania, where we were very well received and met many interesting and friendly colleagues, we had the opportunity to visit several museums and ancient monuments, especially hill-forts. The vist to the hill-fort of Apuolé, well managed as an ancient monument, was of course most inspiring in connection with the publication work. During the visit to the Vytautas Magnus War Museum in Kaunas (once directed by the late General Nageviéius) we found not only some more stray finds from Apuolé but also the complete exeavation report, written in Lithuanian by General Nageviéius. As the report seemed to be of the very best quality, it was decided to publish it together with the Nerman manuscript, but likewise in German. The Lithuanian archaeologist, Gintautas Zabiela, a specialist on hill-forts, agreed to check
Fomvännen 86 (1991)

Korta meddelanden tiativ av den lettiske arkeologiprofessorn E. Volteris under den stora arkeologkongressen i Riga 1930 tillkom ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Litauen, vilket fick formen av gemensam utgrävningsverksamhet i Apuolé i augusti 1931. Härvid undersökte Nerman och hans svenska medarbetare delar av det stora gravfältet men gjorde även tranchéer i borgen och boplatseimrådet. Litauerna svarade samtidigt under ledning av generalfältläkare V. Nageviéius för omfattande undersökningar av borgen med snitt genom dess 5 m höga vallar och den undersökningen fortsatte 1932. Sedan gravfältsgrävningen avslutats hemförde Nerman fyndmaterialct till Stockholm fcir bearbetning. Hans avsikt var att likt Grobin utge det i monografiform. Av olika omständigheter kunde Nerman dock aldrig förverkliga denna intention. Av hans hand föreligger emellertid ett väl genomarbetat manuskript på tyska. Tack vare anslag från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond har detta manus nu kunnat förberedas för publicering genom FD Eva Bergström. Kontakter har tagits med litauiska kolleger och i maj 1991 var Eva Bergström och undertecknad inbjudna av Litauiska vetenskapsakademien till en 10 da-

249

gars studieresa i Litauen. Härvid besåg vi tillsammans med Vytautas Kazakeviéius, chef för den arkeologiska enheten vid Vetenskapsakademiens Historiska Institut, förutom flera andra fornborgar också Apuolé, som i dag är ett väl skött fornlämningsområde. I museet i Kaunas fann vi till vår överraskning att eickså general Nageviéius efterlämnat ett manuskript om undersökningen av fornborgen. Vi insåg omgående att den tilltänkta boken om Apuolé skulle bli mycket värdefullare för forskningen om också denna rapport kunde inkluderas. I Vilnius kommer man därför att översätta denna till tyska och Dr Gintautas Zabiela har åtagit sig att fackgranska manuskriptet och i publikationen bidra med ett avslutningskapitel där resultaten av 1930-talets svensk-litauiska utgrävningskampanj utvärderas i belysning av de rön som gjorts därefter. Förhoppningsvis kommer det alltså inle- att dröja länge innan det kompletta materialet från Apuolé kommer att kunna presenteras för en internationell publik. Vi tror att detta arbete pekar framåt mot ett framtida fördjupat samarbete mellan svensk och litauisk arkeologi. f a n Peder Lamm

Hotet mot de marinarkeologiska fornlämningarna
Denna artikel är skriven för att väcka uppmärksamhet och gärna debatt kring ett stort problem och en expanderande kris som berör grundvalen för marinarkeologin, nämligen dess källmaterial, dess utnyttjande och bevarande. J a g tar utgångspunkt i en anmälan av en serie aktuella marinarkeologiska publikationer, utarbetade och tryckta i USA. Delar av den nordamerikanska kontinenten har, i sin väldighet, många likheter i topografi, klimat, och hydrografi med Skandinavien. Det medför att starka, marinarkeologiska beröringspunkter existerar områdena emellan. Fynden eller lämningarna och arbetet med dem har stora likheter. Det finns förvisso även stora skillnader. Det gäller t.ex. den nordamerikanska kontinentens tropiska områden. Nordamerikas stora insjöar, floder och havsbukter, med sött resp. bräckt vatten, medför att trä bevaras väl under vatten. Låg salthalt där skyddar på flera olika sätt vattendränkt trä i marinarkeologiska lämningar. I ett avseende skiljer sig de bägge områdena åt markant, nämligen när det gäller den lagstiftning som skall skydda skeppsvrak och andra lämningar. Skandinavien har en djup tradition på kulturminnesvårds-lagstiftningens område, i sen tid överförd till det marinarkeologiska området. Man saknar hos oss i stor utsträckning det avancerade skattsökeri som fleirerar längs Amerikas kuster. I USA existerar många "skattvrak" i de farvatten som befors av spanska och portugisiska galleoner lastade med dyrbarheter under några sekler från börFomvännen 86 (1991)