Fjäle myr 1361 : arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur Lingström, Maria Fornvännen 2009(104):1, s. [33]-44 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2009_033 Ingår i: samla.raa.se

Fjäle myr 1361
Arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur
Av Maria Lingström

Lingström, M., 2008. Fjäle myr 1361. Arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur. (Fjäle myr 1361. Archaeological investigations of a battlefield from a few days prior to the battle of Visby). Fornvännen 104. Stockholm. A few days prior to the well-known battle outside the walls of Visby in 1361, a small-scale battle between the Danes and the peasantry took place near the small Lake Fjäle in Mästerby parish, central Gotland. Neither of the 1361 battlefields have hitherto been investigated by archaeologists. Therefore the project group Mästerby 1361 was created, in order to emphasize both the battlefield and the countryside as sources of knowledge about the Danish invasion. Metal-detecting, local public participation and recording of both finds and oral tradition are cornerstones in this project, which has so far yielded some 100 battlefield finds during five field surveys in Mästerby parish. In the paper, the society of Gotland during the Middle Ages is also discussed, as well as the various sources of knowledge about the Danish invasion, including written sources, legends, earlier archaeological finds and current research into the events of 1361. Maria Lingström, Mästerby 1361, Hagby 415, SE–740 20 Vänge maria.lingstrom@masterby1361.se

Sägnerna om den danske kungen Valdemar Atterdags invasion av Gotland har återberättats i många klassrum runt om i Sverige, inte minst tack vare Carl Gustav Hellqvists fantasieggande målning »Valdemar Atterdag brandskattar Visby» från år 1882. På Gotland är berättelserna om den danska invasionen högst levande än idag, och det faktum att snart 650 år gått sedan händelserna utspelade sig betyder inte att intresset har svalnat. Teorier om exempelvis landstigningsplats och händelseförlopp debatteras än idag, liksom hur förhållandet mellan Visby och landsbygden gestaltade sig. Gemene man på Gotland har mycket stor kunskap om 1361 års händelser, vilket gör ämnet extra intressant att arbeta med. Slaget vid Visby ringmur den 27 juli 1361 är allmänt känt, likaså minneskorset vid det som

idag kallas Korsbetningen och de därunder belägna massgravarna, varav tre blev föremål för arkeologiska undersökningar under perioden 1905– 30 (Wennersten t.ex. 1905; Thordeman 1939; 1944). I och med att många stupade begravdes i sina rustningar är Korsbetningsmaterialet nationellt och internationellt sett en mycket viktig källa till kunskap om medeltida rustningar. Mindre känt är nog att det även rasade strider mellan danskar och gutar vid Ajmunds bro, Fjäle myr och Grens gård i Mästerby socken på mellersta Gotland, dagarna före slaget vid Visby. Varken slagfält eller landsbygd har dock hittills varit i fokus inom 1361-forskningen. Dessa två aspekter vill projektgruppen Mästerby 1361 betona, för att försöka finna nya och kompletterande kunskapskällor till 1361 års händelser.
Fornvännen 104 (2009)

34

Maria Lingström Det är inte känt hur många soldater Valdemar Atterdag förfogade över vid sin invasion av Öland och Gotland, men ca 1500–2500 man är en trolig siffra i jämförelse med ungefärligen samtida krigståg, kanske den lägre siffran med tanke på att han fick lämna kvar en del soldater på Öland. I beräkningarna ska vägas in att motståndarna på Gotland inte var soldater utan bönder. Den danska armén bestod till stor del av professionella tyska legosoldater (Hammarhjelm 1998, s. 70; Westholm 2007, s. 138 m. ref.). Två källor som författades några år efter invasionen nämner att tre slag stod på Gotland: Själlandskrönikan och Libellus de Magno Erici Rege (Tortzen 1961, s. 69 f). Stridernas lokalisering anges dock, förutom Visby, inte närmare. Datum och plats för danskarnas landstigning är inte kända. Franciskanermunkarna i Visby, som också kallades gråbröder, förde årliga anteckningar som sammanställdes i början av 1400talet. De anger den 22 juli som landstigningsdag (Tortzen 1961, s. 73). Landstigningen skedde troligen någonstans på kuststräckan mellan Eksta och Västergarn (för hypoteser om landstigningsplatsen, se t.ex. Thordeman 1939, s. 19 ff; 1944, s. 80 f; Hammarhjelm 1998, s. 74 f; Westholm 2007, s. 134 ff). Franciskanerna var osäkra på om slaget vid ringmuren stod den 24 eller 26 juli. Hammarhjelm (1998, s. 73 f) menar att datumet 24 juli kan syfta på slaget vid Fjäle myr och att tidsspannet mellan landstigningen den 22 juli och det avgörande slaget vid ringmuren den 27 juli förefaller vara rimligt, med uppmarsch och strid den 23 juli, större strid den 24 juli, vila söndagen den 25 juli och sedan uppmarsch till Visby den 26 juli. Liknande teorier har tidigare framlagts av andra forskare (t.ex. Thordeman 1944, s. 201). Franciskanerna berättar också att 1800 bönder stupade i slaget vid ringmuren (Tortzen 1961, s. 73). Siffran tycks vara rimlig med tanke på att närmare 1200 individer hittades i de tre undersökta massgravarna vid Korsbetningen, att en massgrav inte är undersökt samt att ytterligare två troligen förstördes genom markexploatering under 1800- och 1900talet (Thordeman 1944, s. 123). Ett minneskors restes vid Korsbetningen över de stupade gutarna. Den latinska inskriptionen på korset lyder översatt till svenska: »I

Projektgruppen består av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och undertecknad. Vi har vid fem fältundersökningstillfällen under åren 2006–08 funnit ca 100 föremål med koppling till 1361 års strider, ett banbrytande resultat med tanke på att så lång tid förflutit sedan slaget, att detta var relativt litet samt att källäget är så vagt. Undersökningarna har inte bara lett till att slagfältet har återfunnits, utan vi anar även ett händelseförlopp med en aktionskedja från söder till norr.

Källor och forskningsläge
Kunskapen om 1361 års danska invasion på Gotland grundar sig framför allt på resultatet från utgrävningarna vid Korsbetningen i Visby, huvudsakligen dokumenterade av Bengt Thordeman m.fl. i 1939–40 års Armour from the Battle of Wisby 1361, I–II. Därtill finns ett fåtal ungefär samtida dokument, brev och inskriptioner samt en rik sägenflora och muntlig tradition som berättar om de aktuella händelserna. Den danske kung Valdemar Atterdags invasion av Gotland var en del i en maktkamp där allianser kungar och stormän emellan ingicks och bröts i en till synes aldrig upphörande stormaktsdans. Några aktörer utöver Valdemar var den svenske kungen Magnus Eriksson, kungarnas barn, hertigarna av Mecklenburg och Holstein, samt påven och Hansan. 1360 hade Valdemar erövrat Skåne och Blekinge, och i juni 1361 Öland. Syftet med invasionen av Gotland har sysselsatt forskare genom åren. En rad teorier har presenterats, exempelvis att invasionen var ett försök att upprätta ett danskt östersjövälde som en konkurrent till både Sverige och Hansan (Thordeman 1939, s. 15; 1944, s. 7) eller att Gotland skulle vara en landkompensation för Valdemars försäljning av Estland till Tyska Orden år 1346 (Andersson 1926, s. 399). En nyligen framlagd tolkning är att Valdemar inte intog ön för egen del utan för hertigens av Mecklenburg räkning (Westholm 2007, s. 221). Den 1 maj 1361 skickade kung Magnus Eriksson ett varningsbrev till Visby där han uppmanade alla att hålla vakt vid staden, muren och hamnarna, d.v.s. hela Gotland, eftersom »[...] några av våra fiender sammansvärjer sig till vår och hela rikets skada och fördärv [...]» (Tortzen 1961, s. 62 f).
Fornvännen 104 (2009)

Fjäle myr 1361 Herrens år 1361 tredje dagen efter Jacob föllo framför Visby portar i danskarnas händer de här begravda gutarna, bed för dem». Dagangivelsen innebär för år 1361 tisdagen den 27 juli (von Brandt 1959, s. 45). Korset restes troligen ett par decennier efter slaget vid ringmuren. En annan text som brukar betraktas som ungefärligen samtida med den danska invasionen är en latinsk inskrift i Fide kyrka på södra Gotland. På triumfbågens södra sida finns en målning av den korsfäste Kristus. Ovanför honom finns en text som i översättning lyder: »Husen är stuckna i brand, ett lidande folk nedhugget» (Siltberg 2002, s. 26 f). I Kristi gloria ska även årtalet 1361 ha funnits med latinska bokstäver. Vid en genomgång av Vadstena klosters biblioteks skrifter hittade förre landsarkivarien i Visby, Tryggve Siltberg, en liten vers i en handskrift från omkring år 1400. Handskriften innehöll förutom den redan kända Fideinskriptionen även en fortsättning på denna (Siltberg 2002, s. 25 ff). Vers 2 lyder: »se en hunds like går härjande fram med svärd, och Gotland erövras av danskar» (Siltberg 2002, s. 32). Denna vers två fanns möjligen tillsammans med en nidbild av Valdemar Atterdag i triumfbågens norra sida, alternativt att endast texten var belägen under Kristusmålningen. Fideinskriptionen tillkom troligen inte i anslutning till Valdemar Atterdags regeringstid, men dock senast under perioden 1398– 1408, då Tyska Orden hade makten över Gotland. Överkalkningen bör ha skett därefter, då ön åter blev dansk (Siltberg 2002, s. 25 ff). Den första källa som nämner Fjäle myr i samband med den danska invasionen är Strelow år 1633. Vad gäller striderna vid Fjäle myr tänker sig flera forskare ett frontanfall vid Ajmunds bro, dagen därpå följt av ett kombinerat frontoch flankanfall (Thordeman 1944, s. 201; Hammarhjelm 1998, s. 77 ff).

35

Gotland under medeltiden
Gotland var under medeltiden indelat i tredingar, settingar, ting och socknar. Norder-, medeloch sudertredingarna utgjordes av två settingar vardera, och varje setting delades sedan in i ett antal ting och socknar. Settingarna var territoriella områden med rättsliga, skatte- och försvarsmässiga syften.

Gotland var vid tidpunkten för den danska invasionen en kluven region, med å ena sidan hansestaden Visby, befolkad av såväl gutar som tyskar och andra nationaliteter, å andra sidan landsbygden med de historiskt sett självständiga farmannabönderna. Skiljelinjen dessa parter emellan hade blivit allt skarpare i samband med år 1288, då inbördeskrig rasade mellan land och stad om kontrollen över handeln. Visby stadsmur började uppföras mot landsbygden under andra hälften av 1200-talet, måhända inför den konflikt som var under uppsegling (Westholm 2007, s. 76 f). Staden gick segrande ur inbördeskriget, och tudelningen var ett faktum. Frågan är dock hur de båda parterna reagerade på det gemensamma yttre hot som den förestående danska invasionen innebar. Kung Magnus varningsbrev visar att hotet riktades mot både stad och land, varför man kan anta att gemensamma försvarsförberedelser gjordes. Gotlands medeltida folkmängd är inte känd. Den hade vid tidpunkten för den danska invasionen förmodligen sjunkit, både genom 1288 års inbördeskrig och digerdödens härjningar i mitten av 1300-talet. De första befolkningsberäkningar som finns från ön härrör från omkring år 1700. De visar på en befolkning om ca 15 000 personer. Antalet gårdar var på 1300talet ungefär detsamma som runt år 1700, ca 1500 st eller något fler. Om 10–15 personer bodde på varje gård innebar det att det på 1300-talet bodde mellan 15 000 och 22 500 personer på den gotländska landsbygden, och ca 4 000 i Visby. Med dessa siffror som grund håller Hammarhjelm för troligt att man inom Hejde setting kunde uppbåda knappt 500 man och en total mobiliseringsstyrka på knappt 3 000 man på hela ön (Hammarhjelm 1998, s. 72 f m.ref.), medan Westholm menar att den totala mobiliseringsstyrkan bör ha varit mellan 4 250 och 5 000 man, med tanke på att många stora gårdar kunde bidra med i genomsnitt fyra man (Westholm 2007, s. 133).

Mästerby socken: topografi och historia
Mästerby socken är belägen på mellersta Gotland, två mil söder om Visby och en dryg mil från västkusten. Den utgörs idag av ett flackt jordbrukslandskap med skogspartier och ängen. KyrFornvännen 104 (2009)

36

Maria Lingström
Fig. 1. Medeltida minneskors vid Grens i Mästerby socken. Här stod enligt muntlig tradition den avgörande striden mellan danskar och gutar. Foto Allan Lingström. — Medieval memorial cross at Grens in Mästerby parish, where according to oral tradition the final battle in Mästerby between the Danes and the Gotland peasantry was fought.

kan är belägen centralt i socknen. Den stod klar år 1199 (Strelow 1633) och är känd för sina vackra, östligt influerade målningar. Ca 800 m söder om kyrkan står Grenskorset (fig. 1). Korset påminner till sin utformning mycket om det vid Korsbetningen, men har inga inskriptioner. De ristningar som kan skönjas på korsets sydsida är sekundära, och kan möjligen tolkas som årtalet 1550 (Säve 1873, s. 9). Korset restes på den medeltida gården Grens. Enligt muntlig tradition stod den avgörande striden mellan gutar och danskar just här (Thordeman 1939, s. 22). Korset ska även enligt muntlig tradition vara rest på en massgrav med stupade gutar. Varken vid minneskorset eller på kyrkogården finns dock idag några tecken på någon massgrav. Mästerbyprojektets fokus ligger heller inte på att lokalisera en sådan, utan på att dokumentera slagfältet. Ajmunds låg centralt i Hejde setting, och var dess samlingsplats i orostider. Det var det område som först skulle få möta en dansk invasionsFornvännen 104 (2009)

styrka. Ajmunds har kallats Gotlands nyckel, eftersom den då betydande Sudertingsån flöt under Ajmunds bro. I öster och väster flankerades bron av myrmarker, varav den östra utgjordes av Fjäle myr. Fjäle myr sträckte sig före utdikningarna i slutet av 1800-talet i sydväst-nordostlig riktning genom Mästerby socken. På flera äldre kartor kan man se att myren hade två vikar, vilket gjorde att den under 1700-talet på sitt smalaste ställe inte var mer än ca 175 m bred (fig. 2). Det gotländska landskapet genomgick inga genomgripande förändringar under århundradena efter medeltiden. Det var inte förrän genom myrutdikningarna som landskapsbilden förändrades dramatiskt. Man kan med viss försiktighet anta att en karta över Mästerby från 1753 i grova drag speglar förhållandena år 1361 vad gäller exempelvis myrens utbredning. Jordmånen i det smalaste myrområdet är sand, vilket under torra somrar kan ha gjort det till en lämplig övergång

Fjäle myr 1361
Fig. 2. Konceptkarta över Mästerby socken från 1753 med 1361-relaterade platser utsatta. Kartan är något beskuren jämfört med originalet. © Lantmäteriverket —Excerpt from map of Mästerby parish from 1753, showing sites related to the events of 1361.

37

över myren. På 1753 års konceptkarta ser man att myren åtminstone vid denna tid gick att gå på, eftersom ett antal stigar och mindre vägar är utritade på den. Enligt muntlig tradition var sommaren 1361 extremt varm och torr, vilket var en fördel vid en eventuell dansk övergång över myren. Hans Nielssøn Strelow (1633, s. 170) berättar i Cronica Guthilandorum bland annat att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varandra. Han är därmed den förste som platsbestämmer striderna på landsbygden. Strelows verk är författat nästan 300 år efter de aktuella händelserna och ska därför tolkas med stor försiktighet. Det är dock troligt att han hade tillgång till äldre källor som förstördes vid en prästgårdsbrand år 1735. Den muntliga traditionen och sägenskildring arna kring striderna i Mästerby lever än idag i socknen, och pekar ut flera platser inom slagfältsområdet. Per Arvid Säve (1811–77) nedteck-

nade ett antal sägner med koppling till Mästerby, bland annat en om en trollkärring som stod i förbund med Valdemar. Hon satte sig under Ajmunds bro och förtrollade gutarna så att de förlorade modet. Säve fick också ta del av en namnförklarande sägen som är kopplad till Grens medeltida gård, och som berättar att en man, antingen gutarnas anförare eller en dansk riddare, blev avhuggen vid »grenen». Han kom inridande på gårdsplanen, och efter denna händelse fick gården sitt namn (Thordeman 1939, s. 43 f). Namnet Grens har dock i själva verket snarare att göra med att gården låg vid ett vägskäl. Längs den forna myrens västra kant löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning, där den senare delen av 1361 års strid tycks ha stått. Åsryggen börjar söder om det så kallade Ajmundsänget och sträcker sig i en svag båge upp mot Grens medeltida gårdsläge, en sträcka som fågelvägen mäter drygt en kilometer. Åsryggen är med fastlandssvenska ögon sett en blygFornvännen 104 (2009)

38

Maria Lingström korset och Grens medeltida gårdsläge i norr och Ajmunds bro i söder, det område där enligt de äldre källorna striderna stått. I väster och öster avgränsades området av den forna Fjäle myr med omnejd. Undersökningsområdet omfattar ca 7 km2 och utgörs huvudsakligen av åkermark med ett fåtal hus och gårdar. Ett 40-tal markägare tillfrågades, och samtliga ställde sig positiva till de slagfältsarkeologiska undersökningarna. Parallellt med vårt arbete bedrev även projektet Fjälemyr 1361 under 2006 undersökningar i området (Landgren et al. 2006).

sam förhöjning, men bör ha haft taktisk betydelse i samband med 1361 års strider. Uppgifterna om strider i Mästerby socken stöds också av vissa fynd som gjorts i socknen, däribland rörande tre ringbrynjor, varav en från Mästerby kyrkogård och två från Fjäle myr (Ekdahl 1826; Hilfeling 1995 [1797 och 1799]; muntlig uppgift från f.d. sockenbo). Brynjorna är idag förkomna. Men till fynden hör också bland annat två rondelldolkar och ett antal armborstpilspetsar.

Forskningsprojektet Mästerby 1361
Fram till 2006 var 1361 års gotländska slagfält outforskade. Vid danskarnas landstigningsplats på Gotlands västkust ägde eventuellt en mindre sammandrabbning rum, men det är inte klarlagt var landstigningen skedde, och eventuella fynd är förmodligen få p.g.a. skärmytslingens ringa storlek. I Mästerby socken utfördes år 1992 en mindre metalldetektorundersökning vid Grenskorset på uppdrag av professor Erik Nylén. Undersökningen, som genomfördes under två halvdagar, resulterade i fyndet av en armborstpilspets samt föremål från den medeltida gården Grens (Andersson 1992). Slagfältet i Visby är sedan länge mer eller mindre hårt exploaterat, och därmed inte möjligt att undersöka. Med anledning av detta outforskade kunskapsfält bildades under vinterhalvåret 2005/ 2006 projektgruppen Mästerby 1361. Projektets mål är att med slagfältsarkeologiska metoder, lokal förankring och den muntliga traditionen som stöd försöka återfinna och bestämma utsträckningen av 1361 års slagfält. Riksantikvarieämbetets slagfältsteam hade redan 2003 börjat lokalisera slagfält genom bland annat metalldetektorsökning. De dittills undersökta slagfälten tillhörde framför allt efterreformatorisk tid och var därmed fulla av blyprojektiler, en metall som är lättidentifierad genom metallsökning. Slagfältsteamet såg därför en utmaning i att delta i sökandet efter 1361 års slagfält, där huvudsakligen handvapen och projektiler av järn hade brukats. Det faktum att gotländska åkrar är fulla av diverse järnskrot skulle visa sig bli en utmaning för oss alla. Under förarbetet granskades kartor, terräng och fyndplatser. Utifrån dessa uppgifter fastställdes ett undersökningsområde med GrensFornvännen 104 (2009)

Resultat
Mästerbyprojektet har genomfört fem fältundersökningar från september 2006 till augusti 2008, omfattande sammanlagt 25 dagar i fält. I enlighet med Agenda Kulturarvs riktlinjer om lokala gruppers deltagande i det arkeologiska arbetet ställs vid varje undersökning en metalldetektor till förfogande för markägare och medlemmar i Mästerby hembygdsförening. Under arkeologernas överinseende får ett begränsat antal personer hjälpa till att undersöka vissa ytor. Vid 2006 års undersökning lokaliserade vi ett närstridsområde centralt i undersökningsområdet. Att just denna plats undersöktes berodde på att tidigare markägare under 1900-talets första hälft hade funnit bland annat en ringbrynja och projektiler där, fynd som förblev oregistrerade och som idag är förkomna. De fynd som gjordes vid 2006 års undersökning var en långkniv och fragment av en ringbrynja samt rustningsdelar i form av pansarlameller, söljor, ett beslag och en handsklamell. En av lamellerna är genomborrad, troligen av en spikklubba, och visar på stridernas intensitet. Närmare Grens medeltida gårdsläge fann vi också två troliga lameller (Lingström 2007; Lingström et al. 2007). 2006 års fältundersökning gav ett över förväntan gott resultat, men 2007 och 2008 års undersökningar skulle komma att innebära de verkliga genombrotten för projektet. Fynden visar dels att den muntliga traditionen om striderna vid Fjäle myr är verklighetsbaserad, dels att medeltida slagfält är möjliga att lokalisera trots vaga historiska uppgifter. På de allra sydligaste delarna av åsryggen som löper väster om den forna myren fann vi 2007

Fjäle myr 1361 ett område med armborstpilspetsar, kulor och järnspetsar med tånge, d.v.s. delar av spikklubbor (jfr Thordeman 1939, s. 135). Här fanns också en del av en ringbrynja och en möjlig pansarlamell. Fyndområdet är beläget i eller vid norra kanten av den forna myren, endast ca 200 m från dess smalaste parti. En förtätande undersökning i det år 2006 lokaliserade närstridsområdet gav ett relativt blygsamt resultat: en järnsölja och en lamell, båda med paralleller i Korsbetningsfynden. Sydväst om detta område fann vi dock ytterligare en långkniv, denna gång ett fragment, men måttmässigt identisk med långkniven från 2006, och i nordväst ett fragment av en huggkniv. Längre norrut fortsätter slagfältsspåren i form av ytterligare rustningsdelar: pansarlameller (fig. 3) och söljor, en armborstpilspets, en mindre lansspets och en järnspets med tånge från en spikklubba. Fynden längs åsen tyder på en splittrad strid, med rutinerade danska/tyska elitsoldater på ena sidan och flyende stridsovana gutar på den andra. Slagfältsspåren sträcker sig ända upp till Grens, och ligger därmed längs åsryggen inom en sträcka som fågelvägen mäter ca 1 kilometer (fig. 4; Lingström 2008). 2008 års undersökningar utfördes i april och augusti, och syftade till att försöka avgränsa och ytterligare utforska stridsområdet vid myrens smalaste del. På grund av det myckna regnandet i augusti stod säd kvar på många åkrar runt det s.k. Ajmundsänget, vilket omöjliggjorde metalldetektorundersökningar norr, söder och öster om änget. Årets undersökningar gav dock bland annat armborstpilspetsar (fig. 5), kulor, parerstången till ett svärd (fig. 6), en spets till en spikklubba, en sporre, söljor och eventuella rustningslameller. Fynden är ännu inte konserverade och registrerade, varför bestämningen är preliminär. Projektilområdet vid myrens smalaste del visade sig i och med 2008 års undersökningar vara större, med ytterligare utsträckning både åt sydväst och söder. Tydligt är nu att projektilområdet inte bara är ett distansstridsområde utan även innehåller tecken på närstrid, vilket gör att vi delvis måste omtolka gutarnas agerande. Bland armborstpilspetsarna hittar vi även spetsar till spikklubbor samt delar av ett svärd. Vi har tidigare sett danskarna som den aktiva, och

39

Fig. 3. Pansarlamellfragment med parallell i rustning 25 från Korsbetningen. Foto Lars Winroth. —Fragment of an armour plate with parallels in armour suit no. 25 from Korsbetningen, Visby.

gutarna som den mer passiva parten, men i och med närstridsfynden tror vi att gutarna gjorde en aktiv motattack mot danskarna när dessa försökte ta sig över myren. Detta var stridens mest kritiska skede, och gutarna visste att slaget var förlorat om danskarna kom över. Sedan vi i myren och bland armborstpilspetsarna hittat kulor av järn har vi diskuterat huruvida de hör till slagfältsfynden. De första handeldvapnen i Europa härrör från 1300talets första hälft. De var individuellt tillverkade och höll varierande kaliber. Dessa primitiva bössor hade förutom vapenfunktionen även en avskräckande effekt genom knallarna, lågorna och röken (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93 ff). På Gotland är den första skriftligt dokumenterade användningen av eldvapen Tyska ordens invasion av ön år 1398 (Westholm 2007, s. 284). Under vinterhalvåret 2008/2009 kommer två kulor och en armborstpilspets att 14C-dateras. Vi daterar armborstpilspetsen för att försäkra oss om att dateringarna stämmer. Vare sig handeldvapen användes i striderna eller inte så krävdes det mod att stå upp mot den danska hären, men läget visade sig i det långa loppet vara hopplöst för gutarna som var färre till antalet, stridsovana samt sämre utrustade, både vad gällde vapen och skyddsutrustning. Två områden och därmed även ett händelseFornvännen 104 (2009)

40

Maria Lingström

Fig. 4. Utsnitt ur ArcPad med flygfoto som bakgrund och 1753 års myr och stigar/mindre vägar utsatta. Samtliga 1361-fynd är markerade med stjärna. Bearbetning Lars Winroth, Modern arkeologi. —Section from ArcPad, with an aerial photograph as background and the lake and paths/minor roads of 1753 set out. All finds related to 1361 from the fieldwork of 2006–08 are marked with stars.

förlopp från söder till norr kan nu skönjas i Mästerby. Det ena området omfattar fynd från danskarnas övergång över myren, både distansstridsoch närstridsföremål. Det andra området sträcker sig längs den svaga åsryggen väster om myren, från Ajmundsänget i söder till Grenskorset i
Fornvännen 104 (2009)

norr. Detta område visar tecken på att isolerade närstrider har ägt rum mellan danskar och flyende gutar. Kommande års undersökningar kommer säkert att förändra fyndspridningsbilden och även vår tolkning av hur striderna förlöpte. Vid Ajmunds har hittills endast mindre områ-

Fjäle myr 1361

41

Fig. 5. Armborstpilspetsar funna i augusti 2008. Foto Maria Lingström. —Crossbow bolts found in August 2008.

Fig. 6. Parerstången till ett svärd av medeltida typ. Skadan härrör troligen från striden. Foto Maria Lingström. —The cross-guard of a sword of Medieval type. The damage was possibly caused during battle.

den undersökts och inga fynd kan entydigt knytas till striderna. Det är dock mycket troligt att striderna började här. En rondelldolk funnen av en sommargotlänning i ett potatisland vid Ajmunds år 1994 visar att slagfältsföremål här fortfarande vilar i jorden.

2008 års undersökningar har givit ökad bredd i fyndmaterialet, inte minst genom fynden av svärdet och sporren. Sporren visar på närvaron av beridna krigare. Kanske tillhörde den en av den danske kungens män. Trots att stora ytor kvarstår att undersöka i Mästerby kan vi redan
Fornvännen 104 (2009)

42

Maria Lingström
Medeltidsgillet i Visby, Mästerby församling (Svenska kyrkan), Mästerby hembygdsförening, Ragnar och Lydia Nilssons stiftelse, Sven och Britt-Marie Jakobsson, Sällskapet De Badande Wännernas stiftelse, Sällskapet Gotlands Gille i Visby, TH it-konsult, Ulf och Kerstin Sjögren, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond och lektor emeritus Åke G. Sjöberg. Vi vill också rikta ett stort tack till de mästerbybor och markägare som på olika sätt engagerar sig i vårt projekt, samt till Stephen Smith för granskning av engelska texter.

nu konstatera att slagfältsarkeologiska undersökningar utgör ett mycket viktigt komplement till skriftligt källmaterial och andra arkeologiska undersökningar.

Slutord
Den bild vi får av slaget i Mästerby är att danskarna vid ett eventuellt första frontanfall vid Ajmunds bro förlorade både i tid och i antal stupade/sårade, varför en taktikändring var av nöden påkallad. Vid rekognoscering österut märkte man att myren på sitt smalaste ställe var mindre än 200 m bred, och dessutom gick att gå på tack vare sommarens torka. Dag två gjordes därför ett kombinerat front- och flankanfall. Gutarna observerade danskarnas försök att ta sig över myren och gjorde en motattack för att hindra dem. Men danskarna lyckades ta sig över vilket avgjorde striden, eftersom Valdemars här nu kunde strida i öppen terräng och på sina egna villkor. Många av fynden från Mästerby har paralleller från massgravarna vid Korsbetningen i Visby, men kompletterar lika ofta detta material, varför Mästerbyprojektet ger oss ny kunskap om 1361 års händelser. 2006 och 2007 års rapporter, och till våren 2009 även 2008 års rapport, finns tillgängliga på Riksantikvarieämbetet (RAÄ) UV:s hemsida, http://www.arkeologiuv.se, under fliken Publikationer (Daff). Samtliga fynd från 2006 och 2007 finns på länsmuseet på Gotland, varav några i utställningen Kalla spår – modern teknik löser medeltida gåta, som pågår åtminstone fram till sommaren 2009. 2008 års fynd dokumenteras och konserveras under vintern. Information om projektet finns på vår hemsida www.masterby1361.se samt på RAÄ:s slagfältsteams hemsida, www.slagfalt.se, där man även kan läsa om övriga slagfältsarkeologiska projekt. Mästerbyprojektet kommer att fortsätta under 2009 och åren framöver.

Referenser
Andersson, I., 1926. Valdemar Atterdags tåg mot Gotland 1361. Fornvännen 21. Andersson, T., 1992. Rapport gällande undersökning med metalldetektor vid Grens 1:13 i Mästerby socken. Riksantikvarieämbetet, ATA, Stockholm. von Brandt, A., 1959. Werkzeug des Historikers. Eine Einführung in die historischen Hilfwissenschaften. Stuttgart. Ekdahl, N.J., 1826. Anteckningar öfver de forntidsmärkvärdigheter jag råkat på min gotländska resa, ms. Riksantikvarieämbetet, ATA, Stockholm. Hammarhjelm, B., 1998. Gotländsk krigshistoria. Från gutasagan till 1814. Visby. Hilfeling, C.G.G., 1995. C.G.G. Hilfelings gotländska resor. I. 1797 och 1799. Red. T. Gislestam. Gotlands Fornsal, Visby. Landgren, J. et al., 2006. Arkeologisk undersökningsrapport över forskningsprojektet Fjälemyr 1361. Lingström, M., 2008. Mästerby 1361 – fortsatt sökande efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1, arkeologisk undersökning. Lund. – 2007. Mästerby 1361 – slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår. Gotländskt arkiv. Meddelanden från Gotlands Fornvänner, Visby. Lingström, M. et al., 2007. Mästerby 1361 – gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3, arkeologisk undersökning. Lund. Siltberg, T., 2002. »Hundens like» – bonderepublikens dom över Valdemar Atterdag i Fidedikten. Fornvännen 97. Strelow, H.N., 1633. Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske Cronica. Köpenhamn. Säve, P.A., 1873. Kors på Gotland. Svenska fornminnesföreningens tidsskrift 4. Stockholm. Thordeman, B., 1939. Armour from the Battle of Wisby 1361, I. KVHAA. Stockholm. – 1940. Armour from the Battle of Wisby 1361, II. KVHAA. Stockholm.

Tack
Utan bidragsgivare hade våra undersökningar inte varit möjliga. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till de stiftelser, föreningar och privatpersoner som ger oss ekonomiskt stöd: Kungliga Patriotiska Sällskapet,
Fornvännen 104 (2009)

Fjäle myr 1361
– 1944. Invasion på Gotland 1361. Dikt och verklighet. Stockholm. Tortzen, C., 1961. Gotland 1361. Forudsætningerne. Overleveringen. Köpenhamn. Weidhagen-Hallerdt, M., 1991. Med byssa och kanon. Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. Wennersten, O.V., 1905. Från utgrävningarna vid Valdemarskorset. Idun. Stockholm.

43

Westholm, G., 2007. Visby 1361: Invasionen. Stockholm.

Kartor
Hermelinska samlingen. Kartor över socknar på Gotland: Mästerby. U.Å. Signum 0409:008:066. Ej digitaliserad. Krigsarkivet. Konceptkarta över Mästerby socken 1753. Digital version. Lantmäteriet.

Summary
The Danish invasion of the island of Gotland in 1361 is well-known, not least because of the Korsbetningen mass graves in Visby, and the important sources of information they constitute as to Late Medieval armour. Less known is that a small- scale battle took place between the islanders and the Danes near the small Lake Fjäle in Mästerby parish on central Gotland, the days prior to the battle outside the walls of Visby. Local legends, stray finds and a 17th century written source all hint about these events. The 1361 battlefields of Gotland have not previously been investigated; the one at the Danes' landing site simply because the actual spot is not known, and the battlefield in Visby because it is long gone due to later land use. A minor metal detector survey was conducted near the memorial cross of Grens in Mästerby parish in 1992. It resulted in the find of a crossbow bolt, alongside finds from the Medieval farmstead Grens. According to oral tradition the Medieval cross stands on a mass grave, and the farmstead was ostensibly also the site of the final battle in Mästerby. There is however no sign of a mass grave there today. With the wish to emphasize both the battlefield and the countryside as sources of knowledge on the Danish invasion, the project group Mästerby 1361 was formed in 2005. The group is comprised of the battlefield archaeology team of the Swedish National Heritage Board, the local heritage association and the present author. Locating a Medieval battlefield is a challenging task, both due to the fact that projectiles in those days were made of iron and not lead, and that the fields of Gotland are full of all sorts of other iron objects. Adding a small-scale battle, with perhaps no more than 2000 participants on both sides, and a seven-kilometre wide survey area with mainly vague information about earlier finds, made the project even more challenging. Essential cornerstones in the Mästerby project are battlefield archaeological knowledge, modern technological equipment and local support, as well as documentation of recorded and unrecorded archaeological finds, and last but not least considerable recognition of the local legends and oral tradition. Hitherto five field surveys have been conducted during a total of 25 days during the years 2006–08, and some 100 objects related to the 1361 events have been found. The finds consist of the cross-guard of a sword, short battle knives, crossbow bolts, iron and lead bullets, iron spikes from morning stars, a spur and a small spearhead, fragments of chain mail and lamellar plate armours, buckles and an armour mount. 14th century German mercenaries were equipped with both crossbows and primitive firearms, and thus we believe that the bullets might belong to the battle. Radiocarbon dating tests will be made during 2009. The finds from Mästerby show many parallels to the finds from the Korsbetningen mass graves, but also often supplement them, which already at this early stage of the Mästerby project demonstrates that the battlefield, as a type of archaeological site, gives new information about the Danish invasion of Gotland. As fieldwork continues, we can as yet only
Fornvännen 104 (2009)

44

Maria Lingström ble, due to the extremely dry summer and the fact that the narrowest part of the lake was less than 200 m wide. An easterly enveloping movement and then a lake crossing were successful, in spite of the islanders' attempts to counter the Danes' move. The change in tactics led to an easy victory for the Danish king and his army, who were now able to fight in open terrain and under their own conditions. The Mästerby project results are pioneering considering the time elapsed and the small scale of the battle. The project will continue with field surveys during 2009.

speculate on the course of events on the battlefield in Mästerby. Ajmunds in the southern part of the parish is known as the Key of Gotland due its channelling topography. It was also an assembly site for western Gotland in times of unrest. Although we do not yet have any securely provenanced battlefield finds here, it is very likely that the conflict started at Ajmunds. Perhaps the battle conditions, due to the terrain and a well prepared Gotland defence, were not ideal here for the Danish king and his men, wherefore a change of tactics was necessary. A combined frontal and flank attack seemed possi-

Fornvännen 104 (2009)