Pelarne - en romansk träkyrka Hofrén, Manne Fornvännen 21, 54-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1926_054 Ingår i: samla.raa.se

Pelarne — en romansk träkyrka.
Av MANNE HOFRÉN.

'id en under 1925 företagen restaurering av Pelarne .lilla träkyrka i närheten av Vimmerby gjordes några iakttagelser, fack vare vilka vårt ytterst sparsamma bestånd av kända medeltida träbyggnader kan utökas med ännu ett exemplar, en sak som förefaller mig vara av så pass stort intresse att en kort presentation av kyrkan kan anses motiverad. Pelarne kyrka är uppförd av liggande furutimmer, i alla hörnen hopfogat i laxknut. Syllarna äro av kraftiga ekbjälkar. Den västra tredjedelen av byggnaden är tillskarvad på vanligt skiftesverksmanér med tillhjälp av en stående skiftstolpe, en anordning som möjligen är av yngre datum men givetvis också kan vara ursprunglig. Planen visar ett långhus med smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och i väster med elt tresidigt avslutat litet vapenhus, fig. 30 och 31. Vid korets nordvägg ligger sakristia av sten och vid södra korväggen det på 1600-talet uppförda Ramsvärdska gravkoret, likaledes av sten. Kyrkan saknar torn men äger en synnerligen imposant klockstapel, fig. 30. Ytterväggarna äro spånklädda, till större delen med ekspån av vanlig enkel form. Ett parti av norra väggen har dock beklädnad av annat kynne, nämligen med fjällikt lagda profilerade ekplankor i horisontalläge, fig. 32. Denna beklädnad synes vara av högre ålder än spånklädseln, som dateras genom årtalet 1781 å gaveln. Detta norra väggparti har en annan detalj av intresse,

Pelarne — en romansk träkyrka.

55

Fig, 30. Pelarne kyrka. Klockstapeln.

M. Hofrén foto.

nämligen ett igensatt litet fönster, på medeltidsvis sittande tätt under taklisten, jfr fig. 32. Taket är ett högt, spetsigt sadeltak. Takstolen har den romanska form, vars förekomst i östgötakyrkor skildrats av OTTO JANSE.1 Takkonstruktionen, nu dold genom ett platt brädlak, har
Om forna takkonstruktioner i några Östgötakyrkor. Sv. Fornm. fören:s Tidskr. XI. Jfr AMBROSIANI: Takstolsfotens uppkomst. Sv.Fornm.föremsTidskr.XII.
1

56

Manne Hofrén.

Fig. 31. Pelarne kyrka. Korpartiet.

M. Hofrén foto.

alltså sannolikt ursprungligen varit öppen. I väster har emellertid kyrkvinden en i laxknut timrad kammare, som öppnar sig mot den övriga delen av vinden med en rundbågig meterhög glugg, i bågens mitt ornerad med en halvcirkelformig "droppe", jfr fig. 33. Denna kammare, vars hela karaktär visar att den är ursprunglig, synes kunna jämställas med tornkapellen i vissa gammalromanska östgötska stenkyrkor, vilka bönekamrar också pläga

57

Fig. 32. Pelarne kyrka. Parti av norra väggen. Under taklisten igensatt medeltidsfönster. M Hofrén

foto

58

Manne Hofrén.

öppna sig mot kyrkan med en nischformig öppning.1 Denna detalj skulle kyrkan alltså ha lånat från stenarkitekturen. Många av de här i all korthet påpekade detaljerna i byggnaden antyda alltså kyrkans medeltida ursprung och i varje fall att den är av betydligt äldre kynne än den grupp träkyrkor, som finns i södra Östergötland och norra Småland. En säkrare datering ge emellertid de rester av väggmålningar, som vid restaureringen kommo i dagen. Kyrkans innerväggar äro numera beklädda med oljemålad panel. Korgaveln har en ståtlig altaruppställning från 1700-talets slut. Vid nertagandet av altartavlan blottades här ett stycke av den ursprungliga timmerväggen, fig. 34. Detta väggparti visade sig äga ett tredelat fönster, omgivet av limfärgsmålningar, allt av karaktäristisk romansk art. Mittelnischens väggar ha sålunda ett ornament av tangerande cirklar, målade i brunt mot bakgrund, som tydligen varit vit; överst i nischen ett palmettartat ornament. Sidonischerna ha i
Fig. 33. Pelarne kyrka.
stället fÖr cirklarna en

typisk, mjukt böl-

Qiugg i kammare ä jande bladranka. Av den målade omramkyrkvinden. ningen är fältet under fönstret bäst bevarat, fig. 36. Det består av en rektangel med inskriven cirkel, i vilken ses lammet med segerfanan. Rektangelns liksom cirkelns ramverk äro i vitt, svart, rött och träets naturfärg. Lammet, som står i den för äldre dylika framställningar lypiska attityden med uppåtriktat huvud, är målat i vitt med bläsvarta detaljer. Fanan och glorian även i vitt och svart, bottnen svartbrun. Under detta fält finnas fragment av en kopplad ranka, nu dold av altaruppställningens inskriftstavla. På långhusets södra tvärvägg mot koret kunde efter panelens borttagande, upptill och nertill iakttagas fragment av horisontellt löpande band med tangerande cirklar. Obetydliga spår av målA. LINDBLOM: En gammalromansk torntyp frän Östergötland. Fornvännen 1908.
1

59

Fig. 34. Pelarne kyrka. Altarväggen med fönster och målningar från romansk tid blottade. s W a u i n f0(0

60

Manne Hofrén.

Fig. 35. Pelarne kyrka. Detalj av fönstret ä korgaveln med romanska målningar.
M. Hofrén foto.

ning, bl. a. i form av figurer, lära även ha upptäckts på övriga väggar vid en undersökning som företagits av konservator S. Sundbaum. Dessa sistnämnda målningsrester har jag dock icke varit i tillfälle att se. Altarväggens dekoration är, som synes av bilderna, av ett strängt romanskt kynne utan den gotiska uppmjukning av detaljerna, som kännetecknar t. ex. de från 1200-talets slut stammande Dädesjömålningarna. En ganska tidig datering synes alltså motiverad, men i betraktande av kyrkans belägenhet i en mycket isolerad och avlägsen landsbygd torde målningarna icke kunna

61

Fig. 36. Pelarne kyrka. Detalj av målning å korgaveln.
M. Hofrén foto.

62

Manne Hofrén.

föras längre tillbaka än till 1200-talets mitt eller senare del. Av det största intresset är emellertid att dessa målningsfragment datera Pelarne kyrka till äldre medeltid och alltså förläna den en synnerligen framstående plats bland vårt obetydliga bestånd av medeltida träbyggnader.1

ZUSAMMENFASSUNG.
M. Hofrén. P e l a r n e — eine r o m a n i s c h e H o l z k i r c h e . Die kleine Holzkirche Pelarne unweit Vimmerby im nordöst!. Småland wird, auf Grund während ihrer Restauration 1925 angestelltcr Beobachtungen, in die Mitte öder spätere Hälfte des XIII. Jahrh. datiert. Die Kirche ist uber kräftigen Eichenschwellen mit liegenden, an den Ecken schwalbenschwanzförmig verbundcnen Föhrenbalken gebaut. Der Plan zeigt ein Langhaus mit einem östlichen Chor mit geradem Abschluss und eine westliche Vorhalle. Dazu kommen spätere Anbauten aus Stein: Sakristei und Qrabchor. Die Aussenwände sind mit Eichenschindeln bekleidet, doch hat ein Teil der Nordwand eine sicher ältere Bekleidung: schuppenartig gelegte profilierte Eichcnplanken (Fig. 32). Der Dachstuhl ist romanisen. Die inneren Wandmalcreien (Figg. 34, 36) zeigen einen friihen romanischen Charakter, die abgesonderte Lage der Kirche macht jedoch die oben genannte Datierung wahrscheinlich. Om träkyrkor i Kronobergs o. Jönköpings län jämför WRANGEL: Medeltidskyrkorna i Småland. Medd. fr. Norra Smålands Fornminnesförening 1907.
1