Skulpturer af Bernt Notke från Köpings kyrka på Öland Roosval, Johnny Fornvännen 321-326 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1936_321 Ingår i: samla.raa.se SKULPTURER AF BERNT NOTKE FRÅN KÖPINGS KYRKA PÅ ÖLAND AV JOHNNY ROOSVAL D en kvinnliga parten i Mariekrönings-nischen i Aarhus-altarets krön (fig. 1) har en kroppens naturliga smidighet som de stora helgonbilderna i corpus (fig. 7) sakna. Man kan icke frånkänna dessa en viss storvulenhet, men den är åbäkig. De imitera en god skiss, men utförandet i den stora skalan har saboterat den goda idén. Urgröpniiigarne gå för djupt, lemmarnes och veckens riktningar spåra ut ur den funktionella trovärdighetens banor. Detsamma gäller de stora niålningarne på altarverkets utansida (fig. 5), som framställa — på nytt — samma figurer som två av corpusbilderna och i alldeles lika eller föga varierande uppfattning. De målade och de skulpterade storfigurerna ha tydligtvis haft samma original i mindre skala till förebilder — • skisser eller modeller av en ledande mästares hand. Denna hand, som alltså suveränt bestämde huru bådo målning och skulptur i verkets huvudparti skulle te sig, kan väl icke varit annan än Notkes, eftersom Bernt Notke, innehavare av en verkstad i Liibeck, dokumentariskt säkert levererade altarskåpet i två omgångar, 1479 och 1483. Enskildheter i den långvariga tvisten om slutbetalningen äro också kända. Det är omöjligt att med dokumentarisk visshet slå fast vad mästaren själv arbetat inom de av honom sålda konstverken. Man måste för lösning av problemet arbeta sig fram försöksvis. Jag går ut från en viss princip. Sedan denna tillämpats på så stort material som möjligt, erhålles en helhetsbild av Notkes gestaltningskraft och arbetssätt, en karakteristik av hans medhjälpares maner och en uppfattning om hur samarbetet i verkstaden gått till. Denna helhetsbild är givetvis subjektivt betonad, men det kan hända att den kommer att bära sannolikhetens prägel, att den kommer att te sig organiskt riktigt uppbyggd. Denna uppsats är en länk i en sålunda planerad rad av försök. 21 — Fornuännen 1936. 322 J O H N N Y R O O S V A L Fig. 1. Maria i Marie kröning. Altarskåji i Aarhus domkyrka. (Efter Becket) Fig. 2. Maria. Altarskåp i Helgeandskyrkan, Reval. Principen är denna: konstverket betraktas som verkstadens kollektivprodukt. I den mån en gemensam stil råder inom verket se vi mästarens skiss eller modell därbakom. 1 den mån vissa partier utmärka sig för kvalificerat utförande se vi mästarehanden i dem. Om stilen i de kvalificerade delarne inom många skilda kollektivverk är likartad, är mästaren Notke och ingen annan. Uppträder en ny stil i mästerligt utförande, konstatera vi en biträdande mästare. Det mest sympatiska skulpturala utförandet kännetecknar, inom Aarhusverket den nämnda kröningsmadonnan och dessutom apostlarne i flyglarne. Här se vi den mästerliga handen. Är det Notkes? I det av Notke levererade altareskåpet för Helgeandskyrkan i Reval är den vackra madonnan i pingstmiraklet, verkets centralfigur (fig. 2), modellerad i former som erinra om Aarhus' Maria, om än helt nyskapad i enlighet med den nya uppgiften. Jag håller fast vid, att Revals skulpturer i stort sett äro verk av Notkes hand. Det var genom jämförelse med dessa som jag utförde attribueringen av den store Sankt Göran till Notke och denna bestäm- SKULPTURER AF BERNT NOTKE 323 Fig. 3. A n n a självtredie. Köpings kyrka, Öland. Fig. 4. Sittande biskop. Köpings kyrka, Öland. ning har sedermera blivit så starkt bekräftad genom de biografiska underrättelserna över mästaren, att intet tvivel behöver råda om den saken. Attribueringen är också allmänt erkänd. Atervändom till en annan del av Aarhusaltaret, flyglarne, fyllda med apostlastatyetter, av vilka några återgå på profetfigurerna i Claus Sluters Moses-brunn, om än betydligt omstiliseracle. Dessa apostlarne verka i sin smärta pelarelikt raka hållning mycket olika mot corpus. Men det är en avsiktlig kontrastverken, av samma art som i Reval, där också ett mittpartis rörlighet innefattas av flyglarnes mera stillsamt uppradade och vertikalt betonade statyetter. Genom Aarhus-bildernas anknytning till äldre typer (Sluter), te de sig något främmande inom Notkes verkstad. Men anknytningar finnas. Jämför Anna självtredje i Reval (fig. 6) med Judas Taddäus i Aarhus (fig. 8): i den snett uppåtstigande brutna niantelbårdslinjen, som skär de lodräta veckrören, och i hucklets läggning på det lutade huvudet finnas å ömse håll likheter. Utförandet är visserligen mera summariskt i Aarhus, mera förfinat i Reval, 324 J O II N N Y RO O S V A L 6. Anna självtredje (t, b.) i Reval-altarskåpét. Fig. 5. Johannes Döparen. Målning jiå Aarlmsaltarskajiet. (Efter Becket.) Fig. 7. Johannes Döparen. Skulptur i Aarhns-altarskåpet. (Efter Becket.) Jag menar, att kröningsscenen och apostlarne i Aarhus samt hela figurskulpturen i Revalska altarskåpet verkligen ge oss en föreställning om Notke såsom bildhuggare i början av 1 180-talet, Med utgångsläge från denna mening, kunna två förträffliga arbeten, aom ursprungligen stått i Köpings kyrka på Öland, insättas i mästarens oeuvre: En Anna självlredje och en sittande biskop (tig. 3, 4). 1 det förstnämnda arbetel varieras den från Reval och Aarhus kända kompositionen genom Annas sittande ställning. Kompositionen ses nu delad genom ett tomrum, men den var ursprungligen bunden till en helhet genom Marias mt borthuggna högra underarm, som förmodligen räckte fram en fruktkorg mol barnet. Vi måste också tänka lill Marias höga kronspetsar och tronbänkens vänstra gavel för alt rätt uppskatta gruppens ovanliga, assymetri- S K U L I ' T U II E II A F B E R N T NOT K E 325 Fig. 8. Judas Taddäus (i mitten) i Aarhus altarskåpet. (Efter Becket.) ska och dock så väl avvägda byggnad. Den stående Maria liknar motsvarande i Aarhus och Reval. men utförandet är rikare och omsorgsfullaro. Anna korresponderar på samma sätt med de ovan omnämnda sittande Mariorna. Gruppen är som helhet mästerligt ansluten inom enkla nästan lodräta vortikalbegränsningar, men uppåt rikt delad som en gotisk byggnad mod torn. takryttare och fialer. Skulpturens fasad artikuleras genom ett litet antal kraftiga djupciesurer, massan är dessutom varsamt luckrad genom grunda blindcringar. Biskopen med sina avbrutna underarmar liknar särskilt i draperibehandlingen över knäna Aarhus kröningsmaclonna. Stoffet är på bröstet behandlat i en viss mekaniserad form som stundom uppträder i Notkeverkstaden, t. ex. i Aarhus' Anna självtredje, där systemet dock är mycket groft tillämpat. Detsamma gäller Lucas-altaret i Liibeck som av Heise tillskrivits Notke. 326 J O H S S Y RO O SV AL Dessa fyra skulpturer Kröningen i A a r h u s , Maria i Pingstmiraklet från Reval, Biskopen och Anna självtredje från Köping — om man, som vi h ä r gjort på reproduktionens väg, ställer ut dem tillsammans, så förefaller det mig som om de förklarade v a r a n d r a och att åsynen av dem alla tillsammans gör det troligt att de äro i det väsentliga utförda av samme konstnär, Notke. H ä r framträda vissa egenskaper, som j a g tror vara k a r a k t e r i s t i s k a för Notke som skulptör: en byggnadsmässig fasthet i kompositionen, en god b a l a n s mellan det uppluckrade och det massiva, en redig frasfri skildring av ansiktsform och temperament, utan det för nordisk smak överdrivna minspel, som u t m ä r k e r det samtida Sydtysklands skulptur. ZUSAMMENFASSUNG JOHNNY ROOSVAL: Bildwerke von Bernt Notke aus der Kirche zu Köping auf Öland. Verf. geht von Notkes Altarschrein im Dom zu Aarhus aus und weist darauf hin, dass die Madonna in der Marionkrönungsnische eine natiirlicho Schmiegsamkeit des Körpers besitzt, die bei den grossen skulpliorton odör gemalton Hoiligonbildern fehlt, wolch letztere mehr grob nach Modollen öder Skizzen des Meisters ausgefiihrt zu sein scheinen. Verf. studiort den Schrein nach folgendem Prinzip: das Kunstwerk wird als ein Kollektiverzeugnis dor Werkstatt betrachtet. Soweit ein gemeinsamer Stil in dem Werke herrscht, sehen wir dahintcr dio Skizze öder das Modell des Meisters. Soweit diese Partien sich durch qualifizierte Ausfiihrung auszeichnen, spiiren wir in ihnen das Werk dor Moisterband. Wenn der Stil in der qualifizicrton Teilen bei vielen verschiedenen KolIcktivwerken gleichartig ist, ist Notke der Meister und kein anderer. Tritt oin neuer Stil in moisterlicher Ausfiihrung auf, so konstatieren wir einen mitwirkondon Meister. Im Anschluss hieran wird der Notkesche Schrein in der Heiligengeistkirche in Reval mit dem Aarhuser Schrein verglichen. Verf. meint, dass die Krönungsszene und die Apostel in Aarhus sowie das ganze figiirliche Bildwerk in dom Rovaler Altarschrein wirklich uns eine Vorstellung von Notke als Bildhauer zu Beginn der 1480-er Jahre goben. Geht man von dieser Ansicht aus, so können zwei vortreffliche Arbeiten, die ursjiriinglich ihren Platz in der Kirche zu Köping auf Öland gehabt haben, in das Gesamtwerk des Meisters eingereiht werden: eine Anna solbdritt und ein sitzender Bischof. Das Annabildnis variiert in der sitzenden Stellung der Heiligen dio von Reval und Aarhus her bekannte Komposition, während der Bischof besonders in der Draperiebohandlung iiber den Knien der Aarhuser Madonna äbnolt. Die vier Skulpturen, die Krönung in Aarhus, Maria in Reval sowie der Bischof und Anna selbdritt in Köping, scheinen sich wochsclscitig zu erklärcn. Eine Gesamtbotracbtung dor vier Werke macht es wahrscheinlich, dass sie im wesentlichen von demselben Kunstler, Notke, ausgefuhrt sind.