Från Bernt Notkes Stockholmsår Ugglas, Carl R. af Fornvännen 195-206 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_195 Ingår i: samla.raa.se FRlN BERNT NOTKES STOCKIIOLM8ÅB AV C A R L R. a f UGGLAS U nder loppet av den rätt avsevärda tid, som den berömde skulptören och målaren Notke kom att tillbringa som Stockholmsborgare och svensk r i k s m y n t m ä s t a r e allt ifrån färdigställandet av sitt mästerverk, S t o r k y r k a n s G ö r a n s g r u p p , 1489 — den torde hava sträckt sig vid pass sju hela å r eller mer (till in på å r 1497) x — avled riksrådet och lagmannen i Uppland Greger Mattsson L i l l i e till T y r e s ö den 24 m a r s 1494; ett och ett halvt å r tidigare, den 13 nov. 1492, h a d e h a n s h u s t r u Raraborg Gustafsdotter ( S p a r r e ) g å t t före honom. 2 . De b e g r o v o s i R i d d a r h o l m s k y r k a n , och över dem h a r lagts en g r a v s t e n , som ännu e x i s t e r a r , må v a r a i ett tämligen s k a d a t skick (fig. 1); den u n d r e k a n t e n ä r a v h u g g e n 1 B r u n s , Meister Bernt Notkes Leben (Nordelbing 1923 s. 50 f.). Den där framförda förmodan, att orsaken till mästarens återflyttning till Liibeck skulle sammanhänga ined regimskiftet pä hösten nämnda år och kung Hans' övertagande av den svenska regeringsmakten synes trolig; han dyker i vart fall upp i Lubeck följande vår. Sedan Bruns' uppsats utkom, har don urkundskälla publicerats, som ligger till grund för vår kunskap om perioden i fråga: Stockholms stads tänkeböcker 1492—1500 (utg. genom Almquist, 1930); konstnären figurerar där (intill den 26 sept. 1496, a. a. s. 18, 27, 99, 175, 311) vid flera tillfällen som >mester Borcndh Notheke» (Notecke, Nothke, Notke, Kothke [!J; jfr W a h l s t e d t , Något om do medeltida myntmästarna vid mynthuset i Stockholm, Numismatiska meddelanden XVIII [1935] s. 55). Av särskilt intresse är tankeboksnotisen av den 25 juni 1492 (a. a. s. 18) rörande ett gräl mellan Notke och en >kopsuen aff Dansicko», varvid >mang ordh> växlades, då den tordo bidraga till förståendet av det vitsord, som givits den ofta orcgorligo konstnären som bråkig och processlysten och en man full av »Lilgon, listigcr und falscher Wort> ( H e i s e , Liibeckische Plastik med Malerei, Liibecker Heimatbueh, 1926, s. 225). * E l g e n s t i c r n a , Den introducerade svenska adelns ättartavlor IV (1928) s. 664; dagen för mannens död (framgående av gravstensinskriften) där ej angiven. Iflfi CA II L II. a f U G G I. A S Fig. 1. Stockholm, Riddarholmskyrkan. Gravsten öve» riksrådet G r e g e r M a t t s s o n I.illic och h a n s h u s t r u . A b b . 1. Stockholm, Hiddarholmskirchc. (irabstein des Heichsrals Greger Mattsson I.illic und seiner (icmahlin. och ytan har nötts av kyrkobesökarnas sulor." Tillkomsttiden torde infallit omedelbart efter riksrådets död; intet i dess inskrift ger i S v e r i g e s k y r k o r . Stockholm 11:2 (1937), s, 643, fig. 512, Gard o 1 1, Gravmonument (rån Sveriges medeltid (1937) I s. 412 f., nr 506. Il s. 196 (avb.). 3 F RAN BERNT N O T K E S S T I) C K II O L M S A R 1 !1? Fig. 2. Provmynt, anträffat i Stockholm. (Kungl. Myntkabinettet.) Abb. 2. 1'robemuuze, angetroffen in Stockholm. (Königl. Mimzkabinctl, Stockholm.) v a r t fall vid handen, att stenen h u g g i t s vid t i d p u n k t e n för h u s t r u n s frånfälle (varefter alltså inskriften s k u l l e k o m p l e t t e r a t s med mannens data). Man h a r med all rätt förvånat sig över, att m a n från Notkes Stock holmsår icke k ä n n e r ett enda konstnärligt arbete, som kan sättas i förbindelse med honom. Den väldiga kraftinsats, som betecknas av monumentalarbetet i Storkyrkan, s y n e s h a ebbat u t under det följande årtiondet — men att detta blott var skenbart, bevisas av den nya högvågen efter återkomsten till hemstaden. Varmed fyllde han sina »tomma» å r ? Ämbetet som riksmyntmästare 4 kan knappast varit honom allt för betungande; s å långt n u kan dömas h a r myntningen under den äldre h e r r Stens senare å r drivits mer eller mindre slentrianmässigt, utan framskapando av n y a typer, och man kan ej m ä r k a , att den s t o r a konstnären varit Intresserad av att rycka upp den. 5 Det torde också k u n n a t i l l ä g g a s , att då Notke anställdes i ämOm titeln so H i 1 d c b r a n d, Sveriges medeltid I (1879—1884) s. 856 f. Om denna myntning so T h o r d e m a n , Sveriges medeltidsmynt (Nordisk kultur XXIX, 1936, s. 43 f.). — Jag vågar dock ställa ifråga, om det unika, märkliga provmynt, som anträffats i Stockholm och behandlats av T h o r d e m a n , a. a. s. 48 i'., icke skulle kunna haft vår riksmyntmästare (ill upphovsman. Myntet (fig. 2), som till sin typ avviker från tidens vanliga i vårt land, är den citerade förtattaren visserligen av åtskilliga skäl benägen att datera först till den yngro Sten Stures epok, men han erkänner samtidigt, att i dess ornering inga element, som närmast peka mot 1400talet. Tyvärr är figuren på åtsidan — den helige Erik i halvfigur över riksvapnet — så pass otydlig, att den undandrar sig en närmare stilanalys. Hela saken påpekas här bara i förbigående, men vore måhända förtjänt av en närmare undersökning från numismatiskt håll, 5 4 19S C .1 II L It. o I U G I, I. A S Liibeck, Fig. 3. Marienkirche Profetbild på Trcfaldighetsaltaret. (St. Annrn-Museuni, Liibeck.) Abb. 'A. Lubeck, Marienkirche. ProphetenbUd auf dem Drcifalligkeilsaltar. (St. AnnenMuseum, Liibeck. Nach Zeitschr. il. dculsch. Ver. 1. Kunslw. 1937). betet, var det väl mindre i sin egenskap av skapande konstnär än av guldsmed eller med guldsmideri väl förfaren yrkesman; 0 av de stockholmska guldsmedernas skråordning framgår, att deras inställning till myntverket var så pass intim, att kontrollen av rikets mynt var underställd dem.7 Han började sin bana som guldsmed ( B r u n s a. a. s. 38, H e i s e , Bernt Notko, Die grossen Deutschen I, 1935 s. 320 f.). Från denna hans ungdomstid stammar möjligen en av honom för doinprostcriet i LUbeck utförd sigillstamp (Statens Historiska Museum, W a r n c k o, Ein Petsehaft dor liibecker Dompropstel in Statens Historiska Museum — ein Werk von Bernt Notke?, Fornvännen 1939 s. 244 ff.) och från hans senare år föreskriva sig gravyrorna på en dolk i Liibecks St. Annen-Muscum ( F r n a S u a d i c a n i , Dolkgesteck des liibecker St. Annon-Museum, Panteon 1934 s. 204 ff., jfr H e i s e , a. a. s. 326). Själv tror jag mig, i en under utarbetande varande avhandling, kunna giva skäl för, att han varit verksam som modellör tör guldsmeden Franziskus Barmester åren närmast före år 1470. 7 Skrå-ordningar (utg. av Klemming [Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet XII], 1856, S. 156), jfr 11 i l d c b r a n d a. a. I B. 480. 8 F It Å N B E R N T N O T K E S S T 0 C K II I) L M S A It 199 Med efterföljande r a d e r skall j a g emel lertid försöka visa, att det dock e x i s t e r a r ett monument, som enligt min mening kan s a m m a n s t ä l l a s med Notkes »efter-görianska» v e r k s a m h e t i Stockholm, därmed ådag a l ä g g a n d e att h a n s k o n s t n ä r l i g a a k t i v i tet icke alldeles sinat d ä r u n d e r . J a g a v s e r just G r e g e r Mattsson Lillies och h a n s hustrus gravsten. G r a v s t e n e n ä r med h ä n s y n till sin typ och d e k o r e n s komposition ett unicum i v å r t land, t r o l i g e n — efter vad jag kunnat k o n t r o l l e r a — även utanför detta. Inom en r e k t a n g u l ä r ram med den i vackr a m i n u s k l e r avfattade minnesskriften, a v b r u t e n i h ö r n e n av r u n d l a r med evangelistsymbolerna, s t å r en ängel, iklädd dalm a t i k a och med u t s p ä n d a v i n g a r , synlig u n g e f ä r till knät, medan p a r t i e t d ä r u n d e r s k y l e s av de båda dödas l ö v v e r k s o m g i v n a och hjälmförsedda, mot v a r a n d r a snedställda v a p e n ; hjälmarna k r ö n a s av v a r sin crest, r e s p e k t i v e två h a l v e r a d e liljor och två h o r n ; med sin v ä n s t r a hand g r i per ä n g e l n k r i n g ett av de s e n a r e , medan den l ä g g e r sin h ö g r a p å det motstående v a p n e t s liljecrest. U n d e r s k ö l d a r n a utveckla sig ett p a r livligt b u k t a n d e s p r å k band, på v i l k a m i n n e s s k r i f t e n l ä n g s kant e r n a fortsattes. Hela fördelningen avkompositionen över y t a n ä r gjord p å ett mycket k l a r t och v ä l b a l a n s e r a t sätt. Fig, I. Liibeck. Burgkirrhe. Vad som h ä r först för en Notkes namn Detalj av dolkslida. (St. Anncn-Muscum, Lubeck.) på l ä p p a r n a ä r de n y s s nämnda s p r å k b a n Abb. i. Lubeck, Burghirche. Detail von einer Dolohsehelde. den, u t n y t t j a d e med en o v a n l i g d e k o r a t i v (St. Annen-Museuni, Lubeck. Nach Panteon 1934). a v s i k t l i g h e t som de ä r o . S p r å k b a n d tillh ö r a ju de a l l r a oftast förekommande elementen inom sengotikens konst, men, efter vad det förefaller, hava de av Notke 200 C .1 1( L R. a f UGGLAS Fig. 5. Lubeck, Marienkirche. Gravhäll över rådmannen Hermann Hutterock och hans familj. Abb. 5. Liibeck, Marienkirche. Grabplatte des Hatshcrrn Hermann Hutterock und seiner Familie (Nach Jahrb. d. preuss. Kunsls. 192(1). F R A N II E II N T N O T K E S S T O C K I I O I. M S Å II 201 handhafts med en o r n a m e n t a l ölan, som s ä r s t ä l l e r dem inom massan. J a g h ä n v i s a r t. ex. till profetbilderna på d ö r r a r n a till det s. k. T r e f a l d i g h e t s a l t a r e t från Liibecks St. Marien (nu i St. Annen-Museum d ä r s t ä d e s ; fig. 3), ett Nolke-arbete från omkr. 1480, 8 eller till m o t s v a r a n d e bilder på ett a l t a r s k å p i Singö k y r k a i Uppland, enligt Roosval 8 v i s s e r l i g e n utförda av H e n n i n g von d e r Heide, men i s a m v e r k a n med Notkes s t o c k h o l m s v e r k s t a d 1484— 1 1SI». ja det tycks mig betecknande nog, h u r denne s e n a r e p å den dolkslida i St. Annen-Museum, som h a n givit f ö r l a g a n för (eller själv g r a v e r a t ; fig. 4), 1 0 låtit Fig. 6. Göran-bildens h a t t p l y m e r v ä x a ut så, att de bilda d e k o r a t i v a s l i n g o r k r i n g figuren Thure (Danmark). Detalj av altarskåp. (Nationalmupå alldeles samma v i s som s p r å k b a n d e n seum, Köpenhamn.) Abb.