Riksantikvarieämbetet

Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att analysera och kartlägga förutsättningarna för museisektorns föremålsförvaring och digitala samlings-förvaltning samt lämna förslag på långsiktigt hållbara lösningar som även möter beredskapsarbetets krav på säkerhet. Underlaget till rapporten består ett 50-tal dialoger med museisektorn och andra berörda aktörer samt av svaren på en enkät som skickats till samtliga centralmuseer och kunder till Svensk museitjänst. Uppdraget har i första hand omfattat den statliga museisektorn, men även andra museer inom det allmänna museiväsendet.

Funktionella och hållbara magasin och en god digital infrastruktur är centralt för museernas samlingsförvaltning. Museer har olika förutsättningar att bevara, utveckla och tillgängliggöra sina samlingar. Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden ställer ytterligare krav på samlingsförvaltningen. Mindre museer har av resursskäl tydligare behov av gemensamma lösningar. Att dela tjänster och lösningar inom samlingsförvaltning har vid dialoger med museisektorn diskuterats som en möjlighet för att öka samordningen. Liknande frågor har utretts flera gånger sedan 1980-talet, där en del förslag genomförts, andra inte. Samordning genom exempelvis Svensk museitjänst och Digisam, har varit uppskattad, men långt ifrån tillräcklig.

I dialogen med centralmuseerna framhålls en avsaknad av tydliga riktlinjer eller krav på samlingsförvaltning. En tanke som museerna lyft är att det eventuellt behövs föreskrifter kopplade till museilagen om vad som förväntas av museerna i en aktiv samlingsförvaltning. Gällande föremålsförvaring ser Riksantikvarieämbetet inte att det idag finns fog för att förorda mer reglering och styrning genom exempelvis författningsändringar. När det gäller den digitala samlingsförvaltningen ser dock Riksantikvarieämbetet att det finns behov av ytterligare utredning.

Gemensamma lösningar kan medföra effektiviseringar och besparingar, men innebär ett utökat ansvar för den aktör som står för driften. Om staten tillhandahåller lösningen behöver hänsyn bland annat tas till konkurrensregler. Att samutnyttja resurser och finansiera lösningar mellan olika organisatoriska nivåer, exempelvis mellan statlig och kommunal nivå är inte oproblematiskt. Det finns flera exempel i landet på samverkan mellan museer, men oftast inom samma organisatoriska nivå.

Om inga åtgärder inom samlingsförvaltning genomförs på nationell nivå kommer museiorganisationer även fortsättningsvis att försöka hantera de olika utmaningarna var för sig. Det finns en risk att museer inte kommer att kunna upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen att samla in, skydda och bevara kulturarv, på ett effektivt sätt.