Riksantikvarieämbetet

Digitala museilyftet har bidragit till ökad digital kompetens och ett gemensamt språk kring digitalisering i museisektorn. Effekterna är dock ojämnt fördelade. På individnivå har deltagarna i många fall stärkt sin förståelse och trygghet i digitaliseringsfrågor. På organisationsnivå är resultaten mer begränsade och fragmenterade, och satsningen har i liten utsträckning lett till förändrade strategiska prioriteringar eller varaktiga strukturer för digital utveckling.

Utvärderingen visar att utfallet i hög grad beror på samspelet mellan utbildningen och de deltagande organisationernas förutsättningar. Där utbildningen har kopplats till lokala behov, ledningens prioriteringar och konkreta användningsområden har effekterna varit tydligare. Där sådana kopplingar saknats har resultaten blivit mer begränsade.Projektet har samtidigt haft betydelse för Riksantikvarieämbetet (RAÄ) genom att stärka myndighetens roll som samordnande aktör och generera viktiga erfarenheter av att planera och genomföra större kompetensutvecklingsinsatser. Erfarenheterna visar att denna typ av satsning kräver tydliga organisatoriska strukturer, tillräckliga resurser och en långsiktig kapacitet för att få genomslag.

På sektorsnivå har Digitala museilyftet bidragit till att etablera ett gemensamt pedagogiskt ramverk för centrala digitaliseringsfrågor, såsom strukturerad information och digital infrastruktur. Samtidigt visar utvärderingen att sådana kunskapslyft inte får genomslag utan aktiva insatser för att integrera lärdomar i organisationers arbetssätt och styrning.Mot denna bakgrund pekar utvärderingen på tre övergripande förutsättningar för det fortsatta arbetet. För det första behöver olika utvecklingsinsatser i sektorn kopplas samman genom en tydligare verksamhetslogik, så att utbildning, infrastruktur och strategisk styrning samverkar. För det andra behöver kompetensutveckling kopplas till organisatoriska förutsättningar, såsom ledning, resurser och ansvar. För det tredje behöver arbetet utformas som ett långsiktigt och avsiktligt lärande, där uppföljning och utveckling är integrerade delar av genomförandet.

De rekommendationer som lämnas innebär i huvudsak att den nationella strategins genomförande kan konkretiseras och stärkas med utgångspunkt i erfarenheterna från Digitala museilyftet. Det innefattar att utveckla strategins verksamhetslogik, bygga upp långsiktig utbildningskapacitet, säkerställa att kompetensutveckling kopplas till organisatoriska åtaganden samt att ta till vara och vidareutveckla de erfarenheter och nätverk som etablerats genom Digitala museilyftet.