Riksantikvarieämbetet

Föreliggande rapport utreder nuvarande situation beträffande bevarande in situ av arkeologiska kulturlager i städer. Kartläggningen har genomförts som en enkätundersökning till samtliga svenska länsstyrelser om förekomsten av alternativ grundläggning, kulturlagerövervakning och tillgången till stadsGIS. Vidare har en genomgång gjorts av ämnets utveckling i Sverige de senaste femtio åren, samt en jämförelse med framför allt Norge. Litteratur från andra europeiska länder redovisas.

Enkätundersökningen visar på stor variation i tillämpningen av alternativ grundläggning över landet, samt en nedåtgående trend beträffande antikvariska stadsGIS. Kulturlagerövervakningen kan konstateras vara så gott som obefintlig i Sverige och länsstyrelserna lyfter flera utmaningar och kompetensbehov.

En jämförelse med Norge visar tydligt hur hela ämnet har hanterats på olika sätt. I Norge har arkeologisk och naturvetenskaplig övervakning av kulturlagrens bevarandeförutsättningar pågått i årtionden och nedbrytningen har generellt hanterats som ett miljöproblem, för vilket man tagit fram och implementerat metoder för mildrande åtgärder.

Den 2022 utkomna europeiska standarden för bedömning och övervakning av arkeologiska kulturlager för bevarande in situ lyfts fram som en möjlig grund för att etablera en enhetlig kulturlagerövervakning i Sverige. Detta uppnås enklast genom att frågeställningar beträffande bevarande och nedbrytning tydligare lyfts in i de uppdragsarkeologiska ärendena, i så väl dokumentationen som rapporterna. För fördjupad kulturlagerövervakning och kunskapsunderlag för samhällsplaneringen bör finansiering genom KMV-bidraget, samt andra fonder undersökas.

Beträffande alternativ grundläggning så kan metoden idag knappast ses som gynnsam för ett långsiktigt bevarande, då vi vet att nedbrytning fortgår.